Blogg

Var finns dom?

2012-05-25 Var på SSRK södras årsmöte 2012-03-03, valberedningen hade
inte lyckats med att få någon som var villig att vara spanielansvarig.
Styrelsen valdes men där fanns ingen som representerade spaniel.
Och det pratades om att ingen verksamhet skulle bedrivas om ingen tog tag i detta.
Eftersom jag med hjälp av Rita hade ordnat tre prov året som gick.
O
ch hade kontakter även för detta år beträffande spanieljaktprov.
Nämnde jag att jag kunde hjälpa till, och menade då, som året innan, hålla i de
prov som vi gjort i många år.
Då slog mötesordföranden klubban i bordet och förklarade att nu hade vi fått en spanielansvarig.
Hade inte en tanke på att hoppa på detta igen, har under flera år i perioder
taget det ansvaret att sköta detta.
Hade hoppats att yngre krafter skulle ta vid.
Var finns spanielfolket, tror mig vara ensam jaktspaniel ägare på årsmötet.
Och vår, Ritas och min erfarenhet av detta säger oss att man får mera kritik än en klapp
på axel för det man försökt att göra.
Kritiken kommer från dem som inte gör 
mycket själv, utan smyger i buskarna för att
hitta något att klaga på. 
Att ordna aktiviteter för andra är inte alltid så lätt, har gjort ett försök med spaniel träffar.
Första är avverkad, andra kommer på söndag.
Tycker naturligtvis det är trevligt att så många vill återkomma på en fortsättning där vi slutade.
Flera har hört av sig, som missade första träffen och vill vara med, men jag har inte velat
upprepa det budskap jag då försökte att förmedla deltagarna och vi är många nog med tanke
på mark och plats.
Tyvärr är vi inne i en känslig tid för det vilda, så vi får rätta oss efter detta.

Väl möt ni som har anmält er, hoppas vi får en trevlig dag.

Svan par som bråkar från morgonens cykelrunda

altalt 

altalt

Första intrycket brukar vara rätt

2012-05-24 Dagen började med en cykelrunda runt marken, såg några harar, växtligheten gör att man
ser mindre på många ställen. Stannade till i en lucka och såg ut mot beteshagen, gräset har blivet högt,
hör vingslag och efter fasantuppens karatäristiska ljud, han fanns där även om jag inte såg honom.
Hade tre hundar med, alla håller sin plats. På cykelvägen är alla utan koppel, möter en cyklist, stannar
innan mötet så inget skall bli fel.
Det händer inget särskilt så jag utökar rundan mot Ynde, på många ställen känns doften av syrener,
solen ligger lågt, har glömt kepsen, har svårt att se mot solen.
F
ann inte min vanliga tröja, tog en annan, i skuggan och med vinden i bröstet var det svalt.
På flera ställen var det gulsparvar på vägen, de verkade inte så rädda när man cyklar, så det går att
komma dem nära.
Passerar ett viltvatten några rester av träd står i vattnet, ser effektfullt ut.
Kommer till en öppning mot ett fält, där är något, stannar, visst första intrycket brukar vara rätt, det var två
tranor, tog några bilder, hör något bakom mig, vänder mig om, ser en cyklist, han säger "hej" när han passerar,
vänder mej mot tranorna som fått nog och lyft.
Har vid några tillfällen från tomten hört tranor, som passerat, men aldrig sett dem så här, kan de häcka här
eller de bara uppehåller sig i området.
Målsättningen är att kunna cykla med hundarna utan koppel, så jag har händerna fria för eventuella händelser,
och då få möjlighet med kameran.

Gulsparvar                                                                    Rester av träd

altalt

Två tranor                                                                           Trötta hundar som väntar att få komma in på tomten

altalt

 




Färdig sprucket

2012-05-22 Vill i dag visa bilder på vilken effekt "snigeldynamiten" har, efter en vecka har stenarna spruckit
rejält, nu gäller det att ta bort alla lösa bitar och sedan på med jord och gräsfrö. Varmt har det varit och
hundarna lägger sig gärna i skuggan. När vi med bekanta grillade, stannade hundarna på sin sida grinden
utan kommando fast grinden var öppen, men med bra koll på vad vi höll på med. Ett bra sätt att underhålla ledarskap och lydnad under vardagliga situationer.

altalt alt

Det var inte bara!

2012-05-23 Skulle inte skrivet att det bara var att plocka bort bitarna, att lägga på jord och så gräsfrö. Då tänker jag på ”snigeldynamiten” och mina stentoppar som skulle bort. Stenarna som låg i marken var som ett isberg i havet, där man bara ser en liten del och den stora biten finns under vattenytan. Det var bara toppen jag hade för avsikt att få bort, men sprickorna gick längre ner i stenarna, det blev att ta till spett och wirespel för att rubba de större bitarna. Träden som står där, björkar och bokar hade rötter som likt en stor bläckfisksarm hade krupet runt någon sten, så den satt som i ett skruvstäd. Någon sten hade delat sig i tre delar, mitten delen gick att röra med spettet men kilade någon stans. Tänker då på när jag i min faders smedja gjorde bergsöglor, en svarvad konisk axel med påsvetsad bygel och lyftring.
Dessa användes av fler personer som enbart körde runt till bl.a. lantbrukarna i trakten för att dra upp sten med speciella stenvagnar.
Man borrade ett 32mm hål i stenen, stack ned bergsöglans koniskadel, sedan knakade man ned en liten kil, ca åtta till tio mm grov, flat på en sida halvrund på andra sidan med en liten utbockad skalle. Denna lilla kil fastnade i mellan bergsöglan och stenen när man lyfte med stora spel. Det var stenar på flera ton som åkte upp ur jorden på detta sätt. Inte konstigt att jag fick jobba med delar av stenarna som kilade fast, men trägen vinner, efterhand låg det både mindre och större sten bitar runt om hålen, visserligen något blöt i pannan, men bort kom de. Kan nu på nytt skriva, nu skall jord fyllas på, men det får vänta med gräsfrö för det kommer att bli sättningar när det blivet så här stora hål i marken. Kan tillägga att alla som bor i detta område är stenrika, det vittnar alla gärdsgårdar, stentippar och även de betesmarker som man inte rensat från sten.

altalt

altalt

Är vi inte fina

2012-05-21 En dag som gick i reprationens tecken. Den store gräsklipparen kom på något under klippningen,
som förosakade att två kuggremmar brast, knivar slog i varandra och det blev stopp. Det blev att på morgonen
ordna reservdelar, montera dessa, slipa upp knivarna och klippa färdigt. Nästa repration blev att ett hjul
stötte till hörnet på växthuset, en ruta gick , aluminiumprofilen fick riktas, och nytt glas som jag hade i reserv
fick sättas på plats. Nog om detta! Valparna är nu ytterliggare en vecka äldre, har lärt sig att springa ut och in
till rastgården, varit ute på gräset utanför, och man ser hur snabbt de utvecklas. Reagerar nu inte för gräsklippare,
motorcyklar, bilar mm. som far förbi strax intill rastgården. Rör sig snabbt och tar för sig, vet ändå var de kommit ut
ifrån, springer gärna mot grinden till rastgården. Det blev en tur till Tosteberga ängar nu på kvällningen.
Ett område jag tidigare skrivet om, med sällsynta blommor som Sankte Pers Nycklar en orkidè som växer på få
ställen i landet. Det hade kommit upp en skylt, vid trappan in på området, där man varnade besökare att ta
hundar in på marken under betesperioden, korna kunde bli aggresiva stod det. Tänkte på då jag häromdagen
med sex lösa hundar stod i mellan olika grupper med kor. Fågellivet här längskusten är tilltalande, kan inte räkna
upp alla sorter som observerades, ett par vitkindade gäss stod vid standkanten, stora grupper med grågäss,
lyfte och drog ut på öppet vatten. Den svalare havsluften kändes svalkande en varm dag som denna, lukten
av rutten tång gjorde, att utan se sig omkring kunde man veta var man befann sig. Trots alla blommor och fåglar
såg jag efter spår som kunde bekräfta att det fanns några kaniner, men tyvärr inga säkra tecken.
Flera bilder på valparna kommer under "Valpar"!

Här är vi alla, är vi inte fina!

alt alt          Sankte Pers Nyckel                                                              Ett par vitkindade gäss stod vid strandkanten

 altalt

Fler artiklar...

Sida 463 av 469

<< Första < Föregående 461 462 463 464 465 466 467 468 469 Nästa > Sista >>