Det kyler

2019-04-08 Tar Nelly, Ila, Alice och Boy bak i bilens hundbox och Robin i en hundbur i baksätet, kör mot kusten. Tanken är att vandra med hundarna vid Tosteberga ängar mot den södra delen och fram till vattnet. De äldre går lösa vid mig, valpen springer fritt, ofta något före. Den kraftiga ostliga vinden känns genom fliströjan och det kyler. Även här stöter vi på vitkindade gäss, både på fälten och flygande helt nära, försöker att se tecken på kaniner i marken, men tyvärr syns inte mycket som tyder på det. Trodde jag skulle träffa på backsippor, men de var i sin linda, endast blad och små knoppar, men mycket smått, det samma gällde gullvivorna, endast små blad jämt med marken.
Ett par större vadare lyfter i motljus från strandkanten ser inte med säkerhet vad det var.
Vågorna slår mot stranden, har en tennisboll med mig, kastar den i vattnet vid stranden, den driver iväg, men längs med stranden. Robin hämtar den en gång i vattnet, men tvekar efter det, de andra hundarna sitter nu en bit bort och ser på oss som nu kommit från dem.
Förstår att Robin inte tycker det var inbjudande att vara i vattnet, men kastar bollen så att de övriga får ut och hämta den vars en gång, väl på land skakar även de, kallt i vattnet och luften, det kyler.

Vi tar vägen tillbaka på stigar genom buskmarken, här känns det inte lika kallt, blåsippor och violer på spridda platser, längs vår väg. Hade på vägen mot havet när vi gick sett en mörk fasantupp, och nu när jag börja köra har vi en röd tupp nära bilen, får bilder på denna.

Det fanns inga bilar på parkeringen och jag såg inga andra människor i marken.
Stannar till på hem vägen vid ån, fortfarande högt vatten stånd, ser de första sädesärlorna denna vår.
Vi alla hade fått röra på oss, och det var en av anledningarna till denna tur.
(Se bild under Aktuellt)

Robin har blötat ned sig                                                             Ila är ute och hämtar bollen

alt alt