Åter tät dimma

2019-07-26 Hade tankar på att tidigt köra ut i markerna med kameror, vaknar tidigt, som jag brukar när jag har funderingar som dessa.
Ser ut genom takfönstret, dimma, blir då tveksam, ska jag, ska jag inte, tankar kommer om det kan ge något att ge sig ut, kl är ca 4:30.
Men till sist överväger jag att köra, plocka ihop, öppna dörren ser då en trut på gräsmattan, som inte uppfattar mig, vänder in efter kameran, men när jag nu visar mig flyger truten ut i dimman, trycker ändå av.
Dimman ligger tät över de närmsta sädesfälten, de automatiska vindrutetorkarna reagera för fukten vispar i hög hastighet på rutan och tvekan finns, men fortsätter, kommer ut där det finns skog båda sidor vägen och då blir det klarare. Bitvis bättre sikt, men se och uppfatta djur blir svårt, når det öppna jordbruksområdet, här ligger dimman tät, känns inte meningsfullt att köra här utan att se, ska jag stanna och vänta ut dimman tänker jag, men det kan ta timmar.
Vänder hemåt, på några platser har dimman lättat något, tar där av på en mindre väg, ser något mörkt som sticker upp i ett sädesfält, som börja röra på sig, det blir långt håll på en större råbock, men det går att se huvudet.
Kör väg 116 hemåt, åter tät dimma, håller på att missa avfarten till Grödby i dimman, väl där har solen börjat visa sig, stannar, tar bilder på två platser mot solen, väl hemma lägger jag mig ingen och slumrar till. Det blir som många gånger inte som man tänkt, det är bara att konstatera att det var rätt att vända, dimman låg kvar timmar efter att jag kommit hem.
(Se bild under Aktuellt)

alt 

                                                                                                                   alt