Ser att hon vill

2021-06-13 Har sedan första gången jag var vid sjön med hundar, varit där några gånger under de varma dagarna. Med tanke på det som hände med Robin då, har jag börjat om, för att vi skulle få en bättre känsla med vatten apporteringen. Hon och jag har varit i uthuset och där tränat med utlagda apporter, som hon gärna hämtar, och när hon kommit till mig har hon fått hoppa upp i mitt knä när jag sitter på en pall. Hon vill söka denna kontakt, och bryr mig inte om att ställa krav att hon ska sitta framför mig och lämna av, utan allt ska bli positivt. Här har hon inte lagt ned någon apport utan håller tills kommandot loss.
Ser att hon gör allt med stor glädje och viftande svans. Hon ensam och jag har även tränat med utlagda dammys i trädgården, där hon även fått lämna av till mig i uthuset där jag gått in och satt mig, allt gjort med glädje.
Hon har alltid gillat att apportera, dammys som vilt, även att vara i vatten och simma. Men känt en press från mig i vissa situationer som hon inte klarat av och låst sig.
Det vi gjort tycks gjort det bättre även vid sjön, nu hoppa hon från bryggan, ser att hon vill och tar egna beslut. När jag kastat och inte gett någon besked att hämta, kan hon utan besked hoppa, tycker att det är hennes tur, simmar och levererar i handen, allt nu åter positivt likt de andra hundarna.
Ska ta fram lämpligt träningsvilt i viltfrysen för att gå vidare, försöker att inte pressa henne utan bara ge beröm och låta henne komma nära mig vilket hon vill. Hon känner av min sinnesstämning och reagerar därefter och när jag inte varit nöjd, blev hon osäker.
Hoppas nu vi kan fortsätta med detta bakom oss.
(Se bild under Aktuellt)
alt alt