Smedmästarens Blogg

Vi har mobliserat

2012-09-26 Nu börjar det som jag väntat på, Rita förklarar krig, men ännu har jag behärskat mig och bara går och ler.
Vad är det som händer, jo valnötsträdet får flygangrepp från luften, de första valnötterna har börjat falla till marken, det gröna ytterskalet spricker, nötens bruna skal blir synligt.
Och det har svartfågel som råkor, kajor, skator och kråkor fått syn på och lockar dem att få ta del av dessa välsmakande primörer.
Inte nog att det angrips från luften, angreppet på Ritas nötter kommer även på bred front på marken, hundarna tycker även att de är välsmakande, ännu har vi inte sett någon ekorre men det är en bara tidsfråga.
Nu får du ta och skjuta, de är inte ens rädda när jag klappar i händerna säger Rita, och fortsätter, kan vi inte hänga upp några skjutna i träden, eller sätt upp uv bulvanen.
Hon bevakar med spann och räfsa, och nötter ramlar ned medan hon går under trädet.
Antagligen har det mycket regnandet de sista dagarna påverkat förloppet, men de ramlar inte på en dag, så vi har krig framför oss den närmaste tiden.
Får kanske förbereda grannarna på att vi mobiliserat och är stridsberedda, innan jag börja skjuta.

alt  alt 


Svaret blir att stimulera

 

2012-09-25 Får ibland frågor om träning och problem av hundar från olika människor, det kan gälla om allting.
Och det är inte alltid lätt att svara på ett speciellt problem som just frågan gäller.
Det man frågar om är ofta en del i mycket annat, som inte framgår i frågan, och det är lätt att slänga ut något som svar, om man inte är så erfaren.
Jag har lärt mig med erfarenhet av andras och även mina egna hundar genom åren att allt är inte så enkelt.
Har först fått en fråga, och beskrivning av ett problem som den hundägaren har, och försökt att tänka mig in i den situation som beskrivets.
Har inte givet något råd per tel. eller mail, har vid senare tillfälle sett ekipaget, och direkt förstått att personen i fråga, inte uppfattades som ledare av sin hund, och då faller det som det frågades om.
Finns inte det grundläggande förhållandet mellan hund och förare så fungerar inget annat heller.
Det finns inga genvägar, att uppnå resultat, man måste befästa grunderna i förhållandet mellan hund och förare innan man tränar vidare på svårare moment.
Att kunna kalla in hunden, stanna eller sätta den, lämna dem och den stannar kvar.
Ligger som en grund för allt annat.
Som jag sagt otaliga gånger, sätt dig själv och hunden inte i situationer ni inte klara av,
tänk innan igenom vad som kan hända, för när det händer är det försent!
Även om träningen på ett visst moment går bra, så skall man veta att det måste underhållas.
Alla hundar försöker att för egen vinning, äta på de krav man ställer, och ser man inte upp så tar de för sig, när de blir bjuden till en möjlighet, till vad de tycker är av egen vinning.
En fråga var, när är hunden mogen för att det kan kastas dummys som ska hämtas.
Eftersom jag vet att personen i fråga har nyligen hämtat en valp, så förutsätter jag att det är en valp det är frågar om.
Eftersom det är en valp så handlar det om att stimulera beteenden som är positiva,
och dämpa det som är negativt för den vuxna hunden framtida målsättning.
Eftersom det handlar om en spanielvalp, så är att hämta saker och komma med dem är positivt.
Att utan kommandon leka med ett lämpligt apportobjekt, som valpen spontant vill hämta
och komma med stärker banden mellan förare och valp och båda tycker det är trevligt och valpen får beröm, när man försiktigt taget föremålet från den.
Skulle inte valpen vilja ta objektet så bryr man sig inte, har ju inte givet något kommando som ändå inte valpen vetat vad det betyder, och inget har blivet fel.
Detta är de första övningarna på apportering, som valpen tycker är roliga och som man gör gemensamt.
Svaret blir att stimulera kan man göra från fem veckor och framåt!
Men komihåg att inte ge godis som beröm, för då får du snart en valp som släpper sin apport innan dig, för att få just detta godis.
Från detta stadium utvecklar man övningarna, och det finns kanske anledning att
återkomma i ämnet.

 Fast det nu blir mörkare tider, finns det färg i naturen, här Benved och Björnbär

alt  alt

Då tvekade jag inte

 

2012-09-24 En dag med mycket körande, i alla fall om man är skåning.
Var under dagen som hundförare på rapphönsjakt i södra Skåne, hade investerat i en något mindre kamera, för att kunna ta bilder vid jakter på vad jag tyckte lättare sätt, än med den större jag haft med tidigare.
Köpte den på rekommendationer på dess förträfflighet, liten o nätt med extremt tele för att ta närbilder på längre håll.
När det uppstod situationer lämpliga att ta bilder på, lyckades jag inte särskilt bra, inte van vid denna kamera, gjorde att innan jag kommit igång var chansen borta.
Får naturligtvis träna mera, men såg ändå brister i hur den fungerade, hade testat innan,
och sett problemet vid rörliga bilder, men vid stillbilder på långa avstånd verkar den utmärkt.
Så som det ser ut nu så får jag ha två kameror istället för en för att täcka de möjligheter som uppstår.
Hade nu Kee, Gabby, Liv och Gry alla för att testa för kommande prov.
Ingen gjorde bort sig, men Gabby var mycket följsam, höll avstånd, hade utmärkt kontakt,
fast i allt, apporterade bra.
Inget att anmärka på, hade inte tidigare räknat med henne, men nu finns även hon i tankarna.
När jakten var över blev det att köra hem, bara för att byta om, lämna hundar och fara tillbaka för ett föredrag av Sten Christoffersson på Ekerödsrasten mitt i Skåne, som arrangerades av SSRK/södra. Som även bjud på en smörgås.
Ett trevligt föredrag, som gav deltagarna tips om valpuppfostran, och med bilder som kommenterades i detta ämne.
Nästan något skenant var att vår kennel omnämndes flera gånger, även om det bara var i positiva ordalag.
Mycket av det Sten sa är det samma som jag tillämpat sedan lång tid tillbaka med tidig valpuppfostran, men där finns även olikheter i sättet som vi föredrar i detta ämne, och hur vi går tillväga för att uppnå de mål med valpen som vi har målsättning med.
Och som Sten också nämnde, lyssna på många, plocka det som passar dig bäst och som ger dig resultat.
När jag satt och skrev detta, får jag ett samtal från en bekant, vill du ta foto på tranor så står det många på ett fält i närheten sa han, och då tvekade jag inte, tog kamerorna, och åkte iväg, där kom den nya kameran väl till pass.

alt  alt


 alt  alt

Vad är det man ser

2012-09-23 Ibland kan en bild framställa något som för ögat ser lustigt ut, den är ju fryst i ett speciellt skede, och gör att man vid första anblicken hejar till, vad är det jag ser?
Tänker då på två bilder som jag tagit nyligen.

Vad har Härja i munnen?
 
 alt

Det är tungan vid ett speciellt tillfälle!


Finns sådana här varelser?

alt

Det är Andy som varit i diket med järnhalltigt vatten, visst ser det lustigt ut!

Vi kallar det röjardag

 

2012-09-22 Vi kallar det röjadag, vi samlas ett antal killar för att gå igenom torn, placera ut nya, ändra plats på andra, går upp och kontroller om det har vuxit upp så att det måste röjas.
Ibland måste något bytas eller stagas om.
Vi gjorde detta igår på ett när liggande gods marker, inför kommande drevjakter med hundar.
Det har nog inte vid något tidigare tillfälle i höst regnat så mycket som det gjorde denna dag, från när vi startade och till vi slutade, mätte på vår egen regnmätare 35 mm.
Inga regnkläder pallar för detta, arbetar man dessutom så man svettas så kommer det väta från två håll.
Att ta med kameran verkade uteslutet, den fick stanna i bilen, ombytet av kläder fick utnyttjas.
Vi blev bjudna på grillad viltkorv med olika tillbehör, om någon undrar hur det smakade,
så blir svaret, alldeles utmärkt.
Det var inte dumt att efter en sådan dag sitta framför den egna kaminen och njuta av värmen som slår emot en.
Med tanke på att röja, återställa, tänker jag på hur det ser ut med hundarna efter jakterna,
alla dessa fröer och tistelbollar som finns på dem, det grövsta försöker man dra bort.
De själva är irriterade över allt som de har i pälsarna, när de kommer i bilen biter de och drar där de kommer åt, det vittnar de tussar om som man kan plocka bort från deras liggplats.
Skulle då kanske önska att de hade päls som en labrador, men att spanieln har den beklädnad som den har, innebär också ett visst skydd mot dessa växters taggar, jag har ju
ändå spaniel med mycket mindre päls än utställning varianterna, så det får vara som det är.
Att börja klippa leder bara till att stimulera mera hårväxt, så det blir endast tussar bak öron och ibland på tassar som det klipps.    

Från gårdagens andjakt Gabby med mängder av frö            Mycket änder iluften

alt  alt 

På trolig fågel

 2012-09-21 Det blev jakt på två olika gods samma dag, hade sen tidigare lovat komma som apportör på eftermiddagen vid en andjakt, men en sen förfrågan om hjälp på en rapphönsjakt från morgon till middag, blev att jag även lovade att komma men att få lov att lämna, för att vara på plats vid avtalad tid för eftermidagens andjakt.
Tog nya hundar med Kee, Gabby, och Liv, Andy fick komma med även idag, Nana skulle varit med men nu har hon börjat och löpa, och får snällt vara hemma.
Här var bredare ogräsremsor med tistlar, nässlor och högt gräs, väldigt arbetsamt för hundarna, som tog på krafterna, tog två hundar med för att byta mellan dessa.
Här såg man hundarna nästan hela tiden eller såg man i vegetationen var de rörde sig.
Det är onekligen så att när det är vittring av vilt framför hunden vill den dit, helt naturligt,
ser du eller vet var hunden är och den lyder kan en signal vända den och allt är ok.
Fick här fina besked på stadgan, ingen förgrep sig trotts skadad flaxande rapphöna låg nära en av hundarna som utan signal satt och såg på den.
Lätt inte den hunden få apportera utan överlämnade den till en retriever som följde med i gruppen.
Kändes bra att de två hundarna klarade detta som de gjorde, båda fick flera bra apporter på både skadade och döda höns, och det var efter att de själva stött den fågel som de apporterade.
Andjakten på eftermiddagen bjöd på både svår apporterat område samt mera överskådligt och därmed också lättare att efterhand plocka in änderna.
Har tidigare i höst varit på ställen där strömmen var påkopplad på trådarna i staketen där hundarna skulle söka, så var det även här och det är inte bra när de får stötar när de kommer med apporter eller enbart söker i marken.
Har själv vid flera tillfällen kommit för nära och kan intyga att det känns.
Många apporter på något ställe mindre på andra, men det jämnar ut sig.
Skickar gärna hundarna på änder de markerar, även på längre håll, däremot går jag med dem om vi söker av mark på vinst eller förlust, på trolig fågel.

alt  alt 

alt  alt

Kunde varit bättre

2012-09-20 Jakterna avlöser varandra, gårdagen innefattade rapphönsjakt på ett gods i södra Skåne, medverkade som hundförare, tillsammans med en jaktkamrat.
Det var inte riktigt den mark som jag hade förhoppningar på när jag körde dit.
Den bestod av större gärdsgårdar med buskage och mindre gräskanter, inte något som man vill få om man tänker tillföra något i träningsväg för hundarna.
Det blir mycket spring rakt ut och man måste med signal bromsa hundarna, för de vill naturligtvis ta de löpor som de springande rapphönsen lämnar efter sig.
Här kan inte hundarna visa ett mönster och marktäckning som man vill se och träna på.
Detta skedde på förmiddagen, det blev betydligt bättre på eftermiddagen, på ny mark där vi fick bra stötar och även apporter.
Alltid lär man sig något, var försiktig med att släppa heta hundar vid sådana platser där du inte har möjlighet att se dem, ett hopp över gärdsgården, hunden är borta, där på andra sidan springer höns, du ser inget och snart reses dessa för långt ut.
Naturligtvis inte bra och inget som tillfört något utan tvärt om.
Hunden sorterar inte vad som är rätt eller fel, fågeln kom i luften, ingen eftergång, utan
med respekt, men ändå, det hade varit bättre om det inte hade inträffat.
Hundarna som var med Gry, Ella, Bruno och Andy.
Skall tilläggas att det mesta var bra i hundarnas arbete med något undantag som kunde varit bättre.

Gry med Rapphöna 

alt  alt

Bords svamp

2012-09-19 Vi hade ett bigarråträd, nära valnötsträdet i trädgården, ett träd som alla fåglar gillade när bären brukade bli färgade, inte alltid mogna, men ändå uppstod tycke.
Svartfågel av alla sorter avlöste varandra och sällan eller aldrig fick vi några bär.
Trädet tog även ljus för valnötsträdet som var mindre utvecklat på den sidan.
Vi hade haft en stenplatta i många år stående i ett uthus till ingen nytta, så iden föddes att använda den till ett bord, och varför inte på en stubbe som kunde bli av bigarråträdet om vi tog ned det.
Sagt och gjort, för några år sedan verkställde vi det, ett aluminium kryss tillverkades, spår gjordes i toppen av det sågade trädstubben, som passade det tillverkade krysset, och sten plattan kom på.
Inte är det många gånger vi suttit där, men ändå, skivan kom till nytta och det gjorde även stubben.
Men för någon dag sedan observerade vi att det började växa någon typ av svampar under skivan, på stubben, inget jag vet namnet på, och inget jag sett tidigare.
Vi låter det vara och ser hur det utvecklar sig, citrongult till färgen och redan rätt stort.
Hoppas det inte är giftigt och hundarna ger sig på det, så får vi se vad det blir av det.

alt  alt

Fler artiklar...

Sida 279 av 297

<< Första < Föregående 271 272 273 274 275 276 277 278 279 280 Nästa > Sista >>