2016-01-31 Tog idag mig tid, att ägna enbart den på Ila, det har inte blivet det på ett tag.
Det blev att vi gick i olika marktyper, jag var intresserad av hur hon skulle uppträda utan större påverkan från mig.
Gå fint, som jag säger, klarar hon bra, går vid mig utan koppel. På kommando sök, springer hon ut, söker i mitt närområde oftast inom tio meter, några gånger beroende på terrängen
något längre.
När jag går i vinklar, hänger hon med, och är strax framför i den nya riktningen.
Testar även med handtecken när hon kommer mot mig, höger, vänster och det går även bra.
Har kameran med försöker ta bilder till det jag nu skriver, när jag stannar och står med kameran som täcker mitt ansikte så kommer hon i de flesta fall till mig.
Och jag får ge nytt sök kommando, för att kunna ta bilder.
Hon kommer till mig, även om jag bara stannar och står stilla, vilket jag tycker är bra.
Testar stanna signal och inkallning på pipa även detta fungerar.
Men ser olika beteende när hon söker, kan läsa hennes kroppsspråk, hon blir försiktig använder näsan, något är det, vi har kommit till en viltstig, ser att raggen reser sig på ryggen.
Anar vad det är och får det bekräftat när jag ser spår av vildsvin, något nytt för henne och hon blev osäker.
Senare på betesmarken i torrt gräs och små snår, ökar hon farten i en högsta växel, springer runt i detta mycket energiskt, åter ett annat kroppsspråk, anar att det varit en hare på denna plats, får inte detta bekräftat men något var det hon kände igen som stimulerade henne.
Viktigt för mig att kunna läsa henne, liksom hon läser mig hur jag gör och drar slutsatser av detta.
Detta är saker som måste fungera om man vill jaga så tyst som möjligt i marken, När hon ser åt mig, är det ofta med en undran vad gör vi nu? Och då vill jag svara henne med mitt kroppsspråk, eller ett mindre handtecken att så här gör vi, vi går åt detta håll nu.
Och hon har fått svar utan ljud, och eftersom hon fick svar kommer hon att åter se efter mig, och vi kan kommunicera med varandra på vårt sätt.
(Se bild under Aktuellt)
Ila i sök
2016-01-30 Vid denna tid är det inte alltid lätt att komma med nya bilder, och det som blir är på fåglar i mitt närområde.
Har åter varit en runda vid ån mellan regnskurarna, jag vet att det finns olika sorters fåglar där, och chans till bilder.
Står vid ett träd i åkanten, väntar på att en dykande vigg skall komma till ytan, då kommer en blå fågel svepande snabbt en bit över vattnet, lika fort som den kom, är den borta.
Har i vinter inte sett den tidigare, men nu vet jag att kungsfiskaren finns vid ån, denna färgstarka lilla fågel som är mycket intressant.
Det är att få bilder på den som man drömmer om, och en förutsättning är att vara just vid ån.
Viggar dök och kom upp och jag fick bilder på dessa.
(Se bild under Aktuellt)
Vigg hona
Dyker efter smådjur, blötdjur och växtdelar
2016-01-29 När jag vandrar längs Skräbeån, påträffar jag flera olika arter av fåglar.
En av dessa är skäggdoppingen i vinterdräkt, inte med sommar dräktens skarpare färger och saknar den brunrödsvarta halskragen och ser nu allmänt grå ut.
Är normalt en flyttfågel med enstaka kan på lämpliga platser stanna och övervintra här.
Födan består huvudsakligen av fisk och mindre vatten djur.
Kunde se hur denna fågel dök och var framgångsrik i sitt fiske, kom upp med mindre fiskar i näbben, vid flera tillfällen.
Hoppas att dessa småfiskar inte är de havsöringar som kläckts i ån, som inte kommit längre, på sin väg ut i havet. Men med vetskapen om att det endast är ett fåtal av dessa som når vuxen ålder och återkommer för att leka i ån, utan blir mat till andra.
Här finns flera arter av fiskande fåglar, rovfiskar som bl.a. gäddor och även äldre öringar som tar det de får chans till. Rovfiskar bryr sig inte om ifall bytet blir av sin egen art, alla räknas som ätbara.
(Se bild under Aktuellt)
2016-01-28 Nu går januari mot sitt slut, och då är även jaktsäsongen på fasan tillända!
Som brukligt har varit i många år på Trolle-Ljungby, så är det en avslutande jakt för de som under säsongen har hjälpt till på dessa jakter, som klappare, flaggare och hundförare.
Det blev att ta några av de rutinerade hundarna med på jakten Bruno, Ella och Gry.
Det började inte särskilt bra, och då tänker jag på vädret, väl kommen i bilen började det regna, som efterhand blev kraftigt.
Väl framme blev det regnkläder på, men det var lovat bättre väder, och efterhand slutade det att regna.
Men då hade vinden ökat i styrka och det blåste rejält.
Mitt gäng drev och jag förde Ella, försökte ta bilder på flygande fasaner, inte helt enkelt att hinna med.
Vi var uppdelade i två gäng och turades om att stå för eller driva.
När vi skulle stå, var nog vindbyarna uppe i storm, fick hålla i mössan, men vid ett tillfälle tog vinden ändå den och jag fick springa efter och fånga den.
När man inte är tränad skytt på dessa snabba fasaner som kom i medvind, blir resultatet därefter, men vad gör väl det, det är trevligt ändå, träffa andra med samma intresse.
Så fortsatte det fram till lunch, åter mycket god mat, och det uppskattas av alla.
Återstår några drev, men samma hårda vind och fasaner i medvind, trots detta mycket fälld fågel.
Dagen avslutas med att vi hjälps åt att ta tillvara, det skjutna viltet,
Tack för denna säsong, vilket givet mig möjlighet att få jaga med hundarna, men det måste vara ömsesidigt, för utan hundar skulle inte dessa jakter kunnat genomföras.
(Se bild under Aktuellt)
2016-01-27 Åter en kall fin dag, söker mig till Skräbeån, som när isen lägger sig på andra ställen, alltid kan erbjuda öppet rinnande vatten.
Vilket ger fler olika fåglar en möjlighet, att finna föda i vattnet och dess närhet.
Och det stämmer även idag, ser flera arter, simmande i ån, hade tidigare sett mycket sothöns vid öppet vatten i havet. Men även här fanns de, sothöns lever av växtdelar som de dyker och tar med upp till ytan för att sedan äta. Och dessa här var inga undantag, de dök och kom upp med grönt som de kivades om att vilja ha, såg ut att enligt mig ha det bättre i ån än ute på ett blåsigt hav.
(Se bild under Aktuellt)
2016-01-26 Fåglarna är tacksamma för det vi förser dem med, brukar kasta ut äpple flera gånger om dagen, när vi är hemma.
Och det kivas och bråkas om dessa, vi gör det utanför köksfönstret på grannens tomt, (vi har fått lov) detta för annars tar hundarna dem. Har även konstaterat att de flesta inte bryr sig om hundarna eftersom det är ett nätstaket i mellan, och även vi kan passera utan att de flyger iväg. Står vid fönstret och ser att åter är äpplen slut, bestämmer mig för att lägga ut nya.
Klär mig, hämtar äpple och kastar över staketet.
Vid andra äpplet kommer en sidensvans, sätter sig på marken vid äpplet, hakar några gånger, ser åt mig men flyger bort en bit och sätter sig.
Kastar ett tiotalet äpple och går in, ber Rita hämta kameran, går ut, ställer mig vid min jeep.
Ser då sidensvansen i toppen på en buske, tar bild och den flyger.
Men till de utkastade äpplen och jag står nära, får bilder som jag hoppats på denna ensamma vackra fågel.
Går in, står åter i köksfönstret och betraktar alla fåglar, då plötsligt kastar alla sig iväg, det blir helt tomt.
Då kommer förklaringen, en sparvhök passerar framför fönstret, ser inte om den tog någon, men foderplatser för småfågel blir även det för rovfåglar.
(Se bild under Aktuellt)
2016-01-25 Tog även bilder vid Årups slott där de avslutande fasandreven var, då även i frost, tänkte visa några av dessa som annars blir liggande någonstans!
I det rosa mindre huset, bodde min farfar som var smed, med då åtagande till godset, bl.a.
med att sko alla hästar, som på den tiden var kraftkällan i jordbruket.
Senare fortsatte min far under samma förutsättning, tills han lät uppföra ny smedja och boningshus på Nygatan i Bromölla.
Det var innan jag föddes, men har sett fotografier från hur det såg ut på Årup, när mina föräldrar bodde där, med fin anlagd trädgård.
Nu finns huset inne i det hjorthägn som täcker en stor del av närliggande mark.
Smedjan på Årup som låg i anslutning till huset bestod av gråstensväggar, och är riven sedan många år tillbaka, men kan ändå när jag är där känna att här finns mina rötter.
(Se bild under Aktuellt)
2016-01-24 Det var på fasanjakten i fredags ett speciellt väder, kallt, rått, kyligt men även vackert.
Och det med anledning av fuktigt väder och kyla som bildat rimfrost på allt i omgivningen.
Frostkristaller i olika former, vackra isbildningar, som vid tö genast är borta.
(Se bilder under Aktuellt)