Smedmästarens Blogg

Blev svaret just dessa

2012-06-25  Gårdagens regnande som här upp mättes till 36 mm, har givet den torra
marken välbehövlig väta.
Vad vore inte lämpligare än att ta barnbarnen på som vi kallade det snigelsafari ute i markerna,
duggregnet var till det bättre för en sådan aktivitet.
Hade under tidiga fuktiga morgnar på cykelturerna sett mängder av just sniglar på cykelvägen.
Tog oss dit och vandrade sakta med ögon riktade mot marken.
Flera olika snigelsorter såg vi, både med och utan hus samt även skalbaggar.
De stora vinbergssnäckorna fanns på flera ställen likaså den stora svarta skogsnigeln.
Dessa stora sniglar utan hus finns i flera färgvarianter, som brunt, tegelfärgad och vit.
Den spanska mördarsnigeln som är brun, är lätt att förväxla med andra beskedliga arter.
Vi fick se en svart och en vit som parade sig med varandra, hur avkomman blir, är en berättigad fråga?
Barnen fann även en groda och en mindre padda.
Och de tyckte när jag frågade vilket som var det bästa vi såg, blev svaret just dessa

Ögonen riktade mot marken                         Vinbergssnäcka                                                  Parade sig med varandra

alt  alt  alt

Padda                                                                  Groda                                                                 Vissa klev över andra under

alt  alt  alt

Ett par tog vingen

2012-06-24  Nu har valparna fått komma in i det rum där jag brukar träna med hundarna.
Det finns i uthuset i anslutning till de andra hundrummen och har en köksinredning med 
flera skåp, en arbetsbänk, kompressor mm.
En ny plats för valparna, nya dofter, nytt att undersöka, någon var tveksam till en början med att gå in,
men nu springer alla ut och in.
Brukar sätta mig i ett hörn, och med olika apportobjekt försöka att få valparna att hämta och komma till mig med sitt byte.
Har naturligtvis endast en valp i taget. 
Säger aldrig kommandot apport, det kommer först när valpen kan apportera.
Man ser att det finns en tveksamhet att direkt komma till mig, utan mer en instinkt att vilja behålla det för sig själv,
och vill då ut mot den stängda dörren, där de kommit ifrån.
Vissa går att påverka genom att jag lockar på dem, och kommer då med bytet, andra lägger vid dörren.
Det är bara korta stunder, med varje valp, och för att alla skall komma till mig med sitt byte,
sätter jag mig vid dörren, när jag gör det då får jag bytet från alla. 
Någon brydde inte sig om den torkade kråkvingen, utan lämnade den, men när det kom till en färsk skata
kom intresset fram.
Jag ser olikheter i valparnas beteende när man har flera valpar, de har olika favoritsaker som de vill bära,
och det blir med det som de själva visat att de vill bära, som jag stimulera med.
Ett par tog vingen, en gillade min handske och en föredrog skatan.
Tar inte deras byte ifrån dem, utan låter valpen lämna mig efter att den fått beröm, för att
förhoppningsvis återkomma till mig, vill inte bli en konkurent om deras byte.
Detta är stimulering på valpens villkor, inget tvång, vill inte valpen med en sak, provar jag något annat,
går det inte med detta, tar jag det jag vet valpen vill hämta så övningen blir positiv, och avbryter.
Vill inte valpen ta vissa saker bryr jag mig inte, då försöker jag vid ett annat tillfälle.

Piraten med torkad kråkvinge                                                Här har han pinne med vinge

alt  alt

Pim med skata                                                                       Här med frysen kaja

alt  alt


Fyra små puffar

 

2012-06-23 Nu när även Phu har fått en ägare, han kommer att hämtas efter midsommar,
har vi två valpar kvar, troligen kommer någon av dem att bli kvar här.
Därför tar jag Piraten med mig idag, gör samma övningar som jag gjort tidigare med Pim.
Fyra små puffar och ”stanna” sedan sitter han kvar, allt lugnt, vi går till samma sten som tidigare.
Jag är tyst han gnyr ibland, liksom Pim  tycker han det är varmt, lägger sig i skuggan bak min rygg.
Hade nog legat en tio minuter, reser mig och går, han kommer med, då kommer det ut ett
rådjur av snåret som var bakom stenen där vi legat och ser på oss och försvinner i buskarna.
Jag antar det legat där hela tiden, och måste då hört Piratens lågmälda gny.
Vi fortsätter med att gå, ibland stanna jag och tar kontakt.
När jag känner att han blir trött tar vi oss till bilen, en lugn resa, ger stanna tecken med handen och det räcker tills vi är hemma.

Sedan sitter han kvar

alt  alt

Ser på oss                                                                          Vilda krusbär

alt  alt

Träning för överlevnad

2012-06-22  Vill börja dagens blogg, med att tacka för all positiv E-post om
vår hemsida och min blogg, från kända och för mig okända personer.
Ingen har väl kunnat undgå som varit på bloggen, att det ibland skrivets och visat bilder som lika gärna skulle varit i en blogg för en ornitologisk förening.
Här kommer mitt intresse för fåglar, djur, natur, jakt och fotografering att ge utslag i vad man kan förväntar sig i min blogg, som dock har hundar som är det genomgripande temat!
Har sen barnsben alltid haft fåglar i alla former, tama som vilda!
Och speciellt på våren, är aktiviteten stor, det är lätt att skaffa, och alltid vill man prova något nytt.
Det började med duvor och olika höns, hade fasaner, gäss, kalkoner, burfåglar,
papegojor av olika slag, och nu finns vaktlar, rapphöns, vidkaniner och olika hönssorter.
Därför är det kanske inte så konstigt att våra hundar har dominerats av hundraser som man jagar fågel med, och som fungerar som apportörer vid just fågeljakter.
Att skaffat sig stor erfarenhet av fåglar, är till stor hjälp, som jägare och även som domare,
att veta hur olika fåglar beter sig, i sin rätta miljö.
De sena fotbollsmatcherna under EM har gjort att det inte blivet så många tidiga cykelrundor.
Men de senaste dagarna har det blivet av. Morgonens händelse var när vi, Rita och jag
fick se rå med kid på ett nyslaget fält och den lilla hade en träningsstund framför oss.
Sprang i hög fart runor om femtio meter, in i buskarna och ut runt sin mor, detta under flera minuter, när vi stod på vägen med hundarna och såg på.
En träning för överlevnad, mot tilltänkta faror att snabbt förflytta sig när en fara hotar.
Fem hundar var med, ser hur väl de vet sina platser, de tre som jag har springer lösa större delen av den tur vi tar, byter inte platser, ligger med nosen jämt med framhjulet.

alt  alt

alt  alt

alt  alt

Jag tror faktiskt det!

2012-06-21 Andra gången, med Pim i bilen.
Låter han denna gång gå med mig till grinden, tar och sätter in honom på golvet där framme i Caddyn.
Säger ”Stanna”, går runt bilen och sätter mig, han sitter och ser på mig, jag kör iväg.
Han gör inga försök att komma till mig, kör sakta, tar ibland ned handen och klappar försiktigt, säger inget.
Vi kommer upp på marken, samma plats som första gången, går runt och lockar ut honom.
Jag tar mig över taggtråden in på betesmarken, där finns mycket torkad ko spilning, brukar vara intressant för valpar, men han har inte kommit på det. 
Tycker han är mer framför än första gången, går mot vår sten där vi brukar ligga och har kontakt med varandra.
Solen lyser, det är riktigt varmt, det slår mig att ligga här med en valp som bara vill väl,
stirra upp på molnen som drar förbi, känna tystheten, inget hörs, inga bilar bara lugnt.
En kråka flyger förbi.
Detta påminner mig om när vi pausar på ripjakten i fjällen, samma himmel samma sol.
tystnaden är total, men detta är bara några minuters väg från hemmet.
Underbara dagar att ta tillvara, skulle inte haft glasögonen på mig, Pim har slickat på
glasen, biter inte, har sagt ”nej” när han nafsat, på mig eller på kläderna.
På ängsmarken finns otaliga blommor, finna grässtrån vajar för vinden.
När man går sakta med en valp hinner man verkligen se allt det fina, han håller kontakt, ibland stannar vi, när jag sätter mig lägger han sig i skuggan bak min rygg.
Vi har haft en bra stund tillsammans, kommit varandra nära, går till bilen.
På vägen hem gör han ett försök att komma till mig, men stoppas av hand och ”stanna”.
När vi närmar oss hemmet ser jag att han håller på att somna, försöker att hålla emot men tillslut somnar han, sitter en stund på parkeringen och ser på honom, tänker att är det så här lätt, att påverka honom på det sätt jag gör, jag tror faktiskt det!

Pim vid våran sten                                                               En kråka flyger förbi

alt  alt

Otaliga blommor                                                                   Till slut somnar han

alt  alt

Mycket höns prat

 

2012-06-20 Ett märkligt sammanträffande, vid kontakt med en av de som tingat valp,
hade de uppmärksammat att det var foto på höns på min blogg, och reagerat på ett foto på en holländsk dvärghönstupp.
De berättade, att de också hade samma sort, och inte nog med det, de hade fyra olika
färgvarianter, sysslade även med utställning av höns.
Bodde på landet och hade liksom vi olika sorters djur och fåglar.
Kände även den person som mina höns var komna ifrån, fast att de bodde i Sundsvall.
Mina holländare är komna inte långt härifrån, strax utan för Sölvesborg.
Och det är många år sedan jag införskaffade dessa.
Hade försökt införskaffa obesläktade från samma person, som var pensionär sedan flera år tillbaka, han hade inte hönsen kvar, pensionen räckte inte till mat till hönsen enligt honom.
Det blev mycket höns prat, när de hämtade valpen.
Jag hade bett dem, att om det var möjligt ta några ägg med av dessa höns, vilket de gjorde.
Hade just då en liten dvärghöna som ville ruva, så äggen hamnade under henne.
Nu har det gått en tid, så nu kan jag med säkerhet se om de är befruktade,
eller skaddats av den långa transporten.
Av de tio äggen var tre obefruktade, två visade att ägget var befruktat, med det syntes
bara någon blodsrand, och därför avstannat i utvecklingen.
I de återstående äggen var det liv och så här långt inger det hopp, men mycket kan hända.
Dessa ägg var efter rödsadlade holländare, en ny färg för mig.
Dessa höns tycks ge mycket tuppkycklingar, uppemot sjuttio procent, så om det blir några
gäller det att någon blir hönskyckling.

Jag är ingen höna, utan en blåmes som just badat!

alt  alt        

Gör en iakttagelse

2012-06-19  Är idag hundvakt, tar ut valparna i trädgården, nu är det fart, de anfaller varandra, ryter som lejon, men strax är det över.
Har kameran med som vanligt, försöker att ta bilder i rörelse, inte helt lätt.Gör en iakttagelse, när jag sitter på marken en bit från hundgården, valparna är runt mig, Gry är ute på gräsmattan, en grannhund skäller till, Gry ger ett skall, de tre valparna lämnar mig, en direkt till hundgården, de två, först under några buskar sedan även de till hundgården allt går i språng.
Den fjärde, vad gör han, han ligger kvar vid mitt lår och ser efter de andra, helt lugn,vem är det, jo Pim valpen som jag haft litet mer, som var med mig i bilen.
Kanske en till fällighet, eller hade vi redan fått kontakt, och han kände trygghet vid min sida.
Har inget svar på detta, men det var underligt, en vardaglig händelse som man undrar över.
Vattnet i fontänen lockar, och det går att dricka, och om man gör som Pio, klättrar upp på karen kan man bita i vatten strålen. Detta är bara bra att de vänjer sig vid vatten.
Ser hur tiken fostrar dem, hon morrar till och de ligger stilla.
Även hon har inser, att de nu är påverkbara för nu får de inte göra som de vill, utan hon visar att hon bestämmer.

Se flera bilder under Valpar!

alt  alt

Vill ju komma igång

2012-06-18 Jag måste bestämma mig, har inte sett någon skillnad i beteende,
hur de var tecknade spelade ingen roll. Kunde valt vem som helst, men det blev Pim.
Tänker på de tre hanvalpar som inte är placerade.
Vill ju komma igång, som jag brukar med valpar, påverka dem så tidigt som möjligt.
Kan som jag skrivet tidigare inte starta på samma sätt som med tidigare valpar.
Har under några dagar haft honom inne ensam med mig.
Även gått runder i trädgården med endast honom.
Bestämde mig för att göra något nytt, nämligen börja med att ta honom med i bilen.
Det innebar att jag måste direkt, lära honom kommandot stanna.
Ett bra sätt att lära detta är ha honom på golvet framme i bilen, han kan inte springa iväg,
utan bara komma framåt, och då kan jag ge honom kommandot stanna.
Bär honom till bilen, sätter in honom på golvet, går runt till förarsidan, han kommer direkt upp mot mig, ” stanna ”och en puff tillbaka, detta fick upprepas fem gånger.
Sedan sitter han litet moloken och ser på mig.
Vi kör sakta en runda upp på marken, inga nya försök att komma till mig. Stannar, går runt bilen, han kommer när jag lockar och hoppar själv ur bilen.
Går ut på en betesmark, han är nära, mest bakom hela tiden, vi lägger oss vid en sten och nojsar.
Försöker att få honom upp på stenen så jag kan ta bilder, inte lätt, kommer för nära med
det stora objektivet.
När jag försöker komma från honom, kommer han direkt. Vi går små rundor, han har koll på mig.
Jag är tyst och lockar inte på honom, ser ett beteende som jag sett med flera valpar tidigare, när vi åter går mot stenen där vi tidigare legat, springer han före och upp på stenen och tittar på mig.
Därför med valpar och unghundar, försöker jag att inte gå samma väg tillbaka som jag gick iväg.
Skulle det vara så att man satt bilen vid en trafikerad väg, och vänder åter, valpen känner var den varit och vet då vad bilen innebär, och springer till bilen innan man själv hinner dit.
Vad som kan hända, kan nog alla räkna ut, om valpen springer runt bilen på vägen.
När vi är nöjda, går vi mot bilen, lockar honom in i bilen, det går bra, går runt han sitter kvar,
efter en stund gör han ett nytt försök att komma, jag upprepar som tidigare och sedan lägger han sig ned.
Blir där tills vi kommer hem, och jag bär honom till hundgården till de andra, som luktar igenom honom.
Vi var inte borta länge, bättre träning med kvalité, än mängd.
Allt blev som jag förväntat mig! 

alt  alt 

alt  alt


Fler artiklar...

Sida 300 av 307

<< Första < Föregående 291 292 293 294 295 296 297 298 299 300 Nästa > Sista >>