Smedmästarens Blogg

Som jag tänkt från början

2012-07-21 I dag blev det den start som jag tänkt från början, med vatten och valparna.
Tog dem och moder Gry med till ett ställe där jag kunde gå i vattnet, och när jag gick ut kom båda efter, det blev några runder, in och ut från stranden och de simmade bra utan något plaskande.
Kastade ut en dummy några gånger till Gry, men valparna höll sig runt mig, tyckte nog det var kallt för de darrade när de satt på stranden.
Nöjde mig med detta, väntar någon dag så gör vi om det.
Fick gå litet med dem i solen så de fick upp värmen, men de var fortfarande blöta när jag tog in dem i bilen.
Vid bilen kom det en trollslända, försökte se var den tog vägen, men den var borta.
När jag körde på skogsvägen, kom ännu en slända, kör sakta ser att den sätter sig, stannar och går försiktigt ut från bilen, mot den och till min förvåning sitter den kvar.
Här i skogen är vegetationen tätt, så det är inte lätt att se djur och fåglar, så intresset kommer då till andra flygande varelser.

alt  alt

alt  alt

Lär av de äldre

2012-07-20 Tog med valparna i bilen när jag skulle ordna ventilgaller till mitt projekt i längan.
Tänkte söka en plats där de kunde komma i kontakt med vatten på ett naturligt sätt efter uträttat ärende, beslöt att köra till havet där jag tidigare hade haft min båtplats.
 Men pågrund av att man tog både motor och åror har jag nu båten hemma på båtsläp.
Där finns betesmark som går ut till havet med tuvor och stenar i vattenkanten, på dessa tog jag mig runt och valparna följde efter, många gånger kom de i vattnet, och det var slirigt på tuvorna så det var nära att även jag fick vattenkontakt.
Efter detta körde vi upp i närliggande skog, tänkte även här gå en runda med dem, de var efter mig, i nära kontakt, när jag stannade för ta foto, lade de sig nära mig.
Hade dem i hundburen bak i Jeepen, när vi kom på ett nytt ställe och jag öppnade sov båda,
så jag lämnade dem och gick själv en sväng tog bilder på nya sorters fjärilar.
En sista sväng upp på fälten och då ville de med, öppnade bakdörr och dörren till buren och bägge hoppade ut när jag kallade, tränade stanna med båda samtidigt när jag lockat upp dem på större stenar.
Piraten kom en gång och blev tillrättavisad efter detta gick det bra.
Ser en skillnad på dem, när jag är i trädgården finns Pim nära mig och håller kontakt,
medans Piraten gärna följer de andra hundarna, som även de är lösa och strövar omkring.
Piraten har lekt med både springern ”Andy” och korsningen ”Terry” och när han gör detta anfaller Pim honom och då avbryts leken.
Ser även att de små lär av de äldre hundarna, när jag går in genom grinden till fåglarnas sida, stannar även valparna där de äldre står och ser på mig, utan att komma efter.
Trots att jag inte sagt något.

alt  alt


Högljuda beklagande

2012-07-19 Regn och åter regn, har absolut valt rätt dagar för klinker projekt på golvet runt hundrum och boxar. Det går bra att ligga inomhus och höra hur regnet öser ned och jobba med detta.
Att sätta plattor är något jag tycker är intressant och stimulerade när man ser resultatet,
men arbetet innan med att flytta skåp och frysar skulle man helst velat slippa.
Det blir ett par dagar till, och sen ska det fogas, och allt återställas.
Det blev en runda till skogen nu mot kvällningen, tänkte se på ett par ställen där jag funnit kantareller tidigare, hade tänkt ta småpojkarna med men det regnade för mycket tyckte jag, så det blev Liv och Gry som fick följa med.
Skulle ju även ordna kaninmat, fältet utanför med jordgubbar, hade nu sprutats med bekämpningsmedel, så där var inte möjligt att plocka grönt som jag gjort en längre tid.
Förvånansvärt vad de båda tikarna var smala och fina i kropparna, och vad de rörde på sig, kunde inte se att de haft valpar nyligen, visserligen genomblötta men ändå.
Kastade ett par dummys över en gärdsgård in i ett fält med högt gräs, och man ser med vilken härlig glädje de arbetar.
Testade Piraten på duvan som låg i kylskåpet, inne i rummet, vilken han tog direkt och kom villigt med den, detta under Pims högljuda beklagande utanför dörren för att han inte fick vara med.
Han hörde ju när jag berömde Piraten innanför dörren.
Dagens bilder är några dagar gamla, de togs i en glänta i skogen, en dag när solen sken,
på fyra Silverstreckade pärlemofjärilar som var på björnbärsblommor.

alt  alt

Något besynnerligt

2012-07-17 Fick för några dagar sedan ett samtal från Lisa, hon ville lämna tillbaka Piraten.
Hon tyckte inte han var lika framåt som hennes tidigare jaktcocker var som valp i samma ålder, han kom inte när hon kallade på honom, utan satt och såg på henne.
Hon tyckte även att han var försiktig, och hon hade tidigare tingat en valp från annat ställe där hennes jaktcocker kom ifrån men där hade bara blivet tikar och hon ville ha en hane.
Men nu hade denna uppfödare sett att det var en hane, och då ville hon ta den för den var
släkt med den hon redan hade.
Något besynnerlig är hela historian, men hon kom och fick hela summan hon betalt tillbaka.
Så nu är Piraten hos oss igen, vill inte kommentera detta mera, ser inget fel i honom, vad det blir av honom får framtiden utvisa.
Har arbetat med att lägga klinker hela dagen, när vår närmaste granne hörde av sig om att, ladusvalans ungar hade lämnat sitt bo och satt i garaget.
Hade även tidigare fått berättat att en ödla hade legat på en mjölkpall vid vägkanten och solat sig, tittade då även där och mycket riktigt den fanns där.
Och det blev några bilder.

alt  alt

Inget behöver bli sämre

2012-07-16 Vill försöka att förklara att det jag gör och tränar med Pim, inte skall driva fram andra i träningen med era valpar, för att försöka göra lika dant.
Inget behöver bli sämre om man gör samma saker, men senare med valpen när den är äldre än vad jag gör.
Men jag har den uppfattningen att det går att göra på mitt sätt, att lära valpen de saker som jag brukar berätta om i mycket tidig ålder, men det viktigaste är, att det inte blir fel som man senare i hundens liv måste arbeta bort.
Ställer man inte krav tidigt, som att stanna kvar, tar valpen för sig och ju äldre den blir, ju kraftigare måste man ta i för att nå samma resultat.
Med så små valpar runt tre månader, är stanna det enda kommandot jag använder, övrigt är stimulering på valpens villkor, alla apporteringsövningar är på frivillig väg, aldrig med tvång.
Valpen skall uppfatta det som något positivt att hämta och komma med olika saker.
Att man med en cockervalp tränar med vilt är naturligt, för det är vad den skall kunna som vuxen.
Och valpen som tidigt blir van vid detta, tvekar inte för de vilt den som valp redan kommit i kontakt med.
Grunden är ju att man så fort som möjligt kan kalla hunden till sig, och att man kan stanna hunden, med tillrop, eller signaler. Och detta gör man i vardagen med valpen vid lämpliga tillfällen.
Testade Pim på duva från viltfrysen, i vårt rum, han tog den utan minsta tvekan.
Har även testat att lämna honom på golvet vid framsätet i bilen.
Han satt en bra stund och såg efter mig, jag gick runt och såg på honom i smyg genom bilruterna, någon gång fick han syn på mig men satt kvar.
Efter en stund låg han ned, jag lämnade då honom en längre stund, när jag återkom låg han och sov på sin plats utan vad jag kunnat förstå varit upp i något säte.

Pim kommer med kråka                                                         Humlor och baggar på blomma

alt  alt

Mellan hund och förare

2012-07-15  Var i Ystadstrakten på lördagen, hade blivet inbjuden att vara med och lyssna
på Eva Bodfälth, som pratade om och visade med deltagare, om sin metod av träning,
med hjälp av matskålsmetoden.
Där upplägget hade en genomgående tråd nämligen mat, som muta i form av torrt hundfoder, och för att avleda hunden mot något den förbryter sig med.
Hon pratade om att hon inte ville få ögonkontakt med hunden, även händerna skulle användas diskret, och nära kroppen.
Hon pratade även om att vara nära hunden när man arbetar med den, en synpunkt jag också har.
Tror inte jag utvecklar mig mera i detta sätt att träna, det skiljer sig mycket på det sätt jag gör, men om man lyckas på detta sätt så ok, det var intressant att lyssna på henne och hon gjorde det med stor inlevelse.
Att jaga med en spaniel som man inte har ögonkontakt med och som man inte kan styra med händerna, (vilket man gör för att man skall slippa signaler, och som det står i reglerna ”skall belönas om hunden kan föras med små medel”) är för mig inte tillfridställande.
Att arbeta med sin spaniel när den är tränad är ett samarbete mellan hund och förare där händerna är en viktig del i det kroppsspråk man förmedlar till sin hund, och som styr den.
De tillfällen jag använder mat som belöning, är när jag träna inkallning på valpen eller unghunden, när den kommer på sitt namn eller signal då kan den få en torrfoderkula.
Att använda mat som belöning vid inleverering av apportobjekt, leder ofta till att hunden släpper innan föraren, för att få sin belöning.
Men ibland får man ta det onda för att få in den och senare rätta till med att hunden
 släpper senare.
På vägen ned vid Herrestad fick jag se en skarv gående vid sidan av vägen, så det blev att vända och ta bilder på den, för den borde inte varit på denna plats.
Varför den gick där har jag inget svar på, men det fanns större elledningar strax intill kanske
den flugit i dessa och skadat sig?

alt  alt  

sextiotre dagar

 

2012-07-14 Vi hade denna dag inbokad för djurmarknaden i Hästveda, och intresset inriktade sig på fåglar och smådjur.
Vi har för närvarande många fåglar i burar, så tanken var att inte införskaffa flera.
Möjligtvis om där fanns några Japanska vaktlar för vi hade tidigare pratat om att få in något nytt blod, därför kom två små boxar in bak i bilen.
Det blev att vi fann en pojke, som stod och sålde vaktlar och jag köpte en ny tupp.
Vilda var intresserad av hästarna, och Froste pratade om en iller, men det stannade vid det.
De vaktlar jag tidigare skrivet och visat bilder på som nykläckta, värpte sina första ägg häromdagen.
Det har gått sextiotre dagar sen de kläcktes, och man förstår att de är väldigt utsatta i det vilda då reproduktionen är så hög.
Har senare lagt flera ägg och har nu kycklingar i ett akvarium, naturligtvis med endast vatten i avsedd automat.
Dessa för att kunna användas vid hundträning, valpens första kontakt med fåglar under kontrollerade former.
Och avdramatisera denna situation för valpen, och förbereda den för vidare kontakter med levande vilt framöver.

alt  alt

alt  alt 

 

Låta henne ta den stora

 

2011-07-13 Idag skulle det fiskas var bestämt sedan kvällen innan, väckte Vilda och Froste halvsex på morgonen, eftersom det var fiske så gick det lätt att få upp dem.
Många grejor skulle med, flytvästar, regnkläder, fiskegrejer och det viktigaste fikaväskan som farmor gjort i ordning.
Först skulle mask grävas, och det var inte många vi fann, båten skulle kopplas efter bilen, och vid sjutiden gav vi oss av mot Levrasjön.
Som vanligt var barnen förväntansfulla, pratade om de fiskar vi fått och speciellt gäddan från förra sommaren, som nu hade blivet mycket större än den i verkligheten var.
Fiske är inte alltid så lätt, för att lura firrarna skall mycket stämma och det gjorde det inte idag,
Och där kommer den viktiga fikaväskan in som räddning, saft och bullar och nyskördade morötter
gjorde att även om det var regnskurar, var alla på bra humör.
Väl hemma efter fyra tim på sjön, planerades för nya aktiviteter.
Froste ville till skogen och leta svamp så farmor och han for iväg.
Vilda ville följa med mig, vi skulle se efter fjärilar och Pim skulle med.

För att göra det spännande för henne fick hon ha en av mina kameror, fjärilarna var många men komma dem tillräckligt nära var inte lätt, när Vilda funnit något intressant och hukade sig för att ta bilder, tyckte Pim att hon ville kela med honom och rusade på henne och hennes objekt försvann.
Därför gav hon honom namnet ”sabotören”.
Såg i den kamera som Vilda hade att där var flera riktigt bra bilder.
Varför inte låta henne ta den stora kameran och ta bilder på Pim och mig när jag tränar honom.
Hade kvällen innan testat Pim inne med kråka och liten kanin, inga problem han tog dessa utan vidare.
Hade dessa i ryggsäcken, sagt och gjort hon fick kameran och placerades strategiskt på en sten.
Han fick sitta när jag kastade, först kråkan, över och bakom några stenar, han sitter, får lov att gå,
snabbt ut och finner men springer till Vilda med kråkan, får kalla honom till mig.
Nu är det ingen tvekan om vad det gäller, kaninen hamnar ute i högt gräs, nu kommer han inte tillbaka som han gjort tidigare när han inte funnit något med det samma.
Utan han verkligen söker i vind och känner den på avstånd och kommer med den till mig.
Utvecklingen går nu snabbt, så länge som allt blir rätt kommer vi att fortsätta framåt och uppåt på vår stege.
Nu är Pim mera koncentrerad på mig, när vi är ute, jag testar att komma ifrån honom i terrängen, men han är vaken och uppmärksam och jag kan inte lura honom.
Trots hjälp av ”sabotören” fick vi fina bilder på blommar och insekter.
Froste och farmor hade funnit fina fasta sommarkantareller.
Se bilder under Aktuellt och Valpar!

Vilda och Froste i båten                                               Även på sjön finns vackra blommor   

alt  alt

Allmän bastardsvärmare                                                        Allmän nätfjäril på Vildas tumme

alt   alt  

  

Fler artiklar...

Sida 301 av 311

<< Första < Föregående 301 302 303 304 305 306 307 308 309 310 Nästa > Sista >>