Smedmästarens Blogg

Dagens aktivitet

2014-02-15 Åter en dag med rävjakt på programmet, då i västra Blekinge närmare bestämt på Stensnäs.
Två drev var planerade inom marken, ett antal skyttar och drivare hade samlats för dagens aktivitet.
Hade som jag på senare tid gjort, haft kameran på passet, det är större sannolikhet att annat
intressant dyker upp på passet än den räv som alla hoppas på.
Fick berättat vid samlingen att den älg jag tog bilder på vid förra rävjakten på samma område hade blivet påkörd, brutit ett ben och spårats och fått avlivas.
Och man hör av eftersöksgruppeen hur mycket vilt som regelbunt blir påkört på E22 i Blekinge, skrämmande stort antal.
Vädret bjöd på underkylt regn, inget väder som räven vill ligga ute i, de som eventuellt fanns låg säkert i gryt en sådan här dag.
På första drev med klappare stod jag vid ett gryt, samma ställe där jag sköt en räv förra året.
Men inget hände, lugnt i skogen, skymtade ett par rådjur det var allt. 
Ny mark, nytt pass, stod vid vägbygget till ny sträckning av E22, hade god överblick över mitt område, stod så jag kunde lägga bössa och kamera bredvid varandra, hade om något skulle dyka upp, gott om tid att välja.
Efter ett tag ser jag något kommer i skogen andra sidan vägen, det är tre rådjur som blivet stötta av drevkedjan, stannar upp när de kommer ut ur skogen, står och ser sig för innan de bestämmer att ta sig över vägen.
Står bak en kulle de ser inte mig, tar bilder, den första stannar till, ser min passgranne, kastar tillbaka i hög fart, men stannar andra sidan och ser sig tillbaka.
Ingen hade under dagen sett någon räv, och kanske bäst så med tanke på utsättningsplatser för fasaner i området.
Som avslutning bjöds på grillad viltkorv, och efterhand avtog regnet, jag var nöjd med dagen hade fått några bilder och något att skriva om.

(Se bilder under Aktuellt)

Kommer ut ur skogen                                                                Kastar tillbaka i hög fart

alt alt

Tankar om prov

2014-02-14 Vi har genomgått nya regler för våra spanielprov, med hög målsättning, regler som ställer större krav på marker, vilttillgång, organisation mm. jämförbara med engelska prov och deras provverksamhet där.
På dessa prov skall hundarna vinna eller placera sig för att erhålla sitt JCH, finns inga prov, får man inga meriter, så enkelt är det.
Men frågan som jag ställer är, har vi de förutsättningar som krävs för att genomföra dessa prov för att de skall kännas meningsfulla och rättvisa.
Vi befinner oss i Sverige och inte i England, och borde rätta munnen efter matsäcken.
Har vi de marker som provformen kräver, tänker på de marker som SM Cocker senast genomfördes på, en chansning för varje startande att få ett markavsnitt som det går att föra hund på och inte minst kunna döma hundar på.
Undrar vad de inbjudna engelska domarna tänkte, när vi med hund efter hund tog oss fram hukade på rad på vildsvinsstigar i tre meters hög vass, hunden var utom synhåll efter en meter, hur för man sin hund där, och hur kan man döma när man inte ser något?
På detta sätt åkte bra hundar ut, och det visste man innan när man såg förutsättningarna innan släpp, att detta skulle inte kunna gå.
Jag vill inte hacka på de som ordnade detta, de gjorde säker vad de kunde, men det belyser bara hur svårt det är att ordna dessa marker som ger rättvisa förutsättningar för deltagarna.

(Se bild under Aktuellt)

Gråsparvshonor                                                                         Vinter nypon

alt alt


 

En provsäsong

2014-02-13 En provsäsong är över för våra spaniels, utan att jag startat på något prov, när var det senast, tror inte det hänt så långt tillbaka jag kan minnas.
Det är inte det att jag inte har hundar som jag skulle vilja starta, har Nana som saknar något för att få sitt SEJ(j)CH, Andy som saknar en placering på parsläpps prov för sitt CH.
Men vad har hänt denna säsong, Södra/avdelningen har inte tagit fram ett enda prov i segrarklass, vilket är det som dessa i så fall skulle startat på.
En avdelning som är en av de största i landet beträffande antalet medlemmar och innefattar Skåne och Blekinge.
Vad beror detta på, borde det inte här i södra Sverige gå att ordna dessa prov om viljan finns.
Och så får det inte vara, de som ansvarar för detta får ta det på sig.
Det ska väl inte vara så att vi i södra Sverige måste fara upp i Mälardalen för att starta våra hundar på de prov som förekommit där.
Har själv under hösten dömt ett segrarklass prov i enkelsläpp under bra förutsättningar i denna region.
Och det fick jag lägga tre dagar på, för att genomföra detta, en dags uppresa med tåg, provdag, tredjedagen åter hemresa med tåg, det alternativet som enligt representant var biligast för arrangerande avdelning.
Även om man skall starta på prov så långt bort krävs det en resdag med övernattning, en provdag och efter provet många timmar i bil för att komma hem sent på kväll/natt.

Nu när de svenska framgångarna på skidor i OS kommer i ett, och det glädjer oss.
Tänker jag ta en fågel till dagens bilder som har de svenska färgerna, blåmesen, en underbar liten varelse, näpen, kvick och den tilltalar mig.
Har redan sett att den är och kontrollera holkarna i trädgården, ett vårtecken nu när vädret åter blivet mildare.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Nana löper

2014-02-12 Nu kommer ett besked som många väntat på, Smedmästarens Nana har börjat löpa.
Ett första steg med förhoppning om kommande valpar framöver.
Tilltänkt hane är vår ”Tom” Mallowdale ABE, pappa till valpen Smedmästarens Alice nu halvåret gammal.
Eftersom vi senare bestämt att vi även kommer att para Gry, så hoppas vi att även hon kommer i löp så nära Nana som möjligt.
Detta av rent praktiska skäl, vilket skulle göra det enklare för oss, men det är önsketänkande.

Nana                                                                                               Tom och Alice
alt alt

I ett gömsle

2014-02-11 Tillbringade några timmar i ett gömsle i skogen, inte med annan tanke än att ta bilder, på det som skulle kunna dyka upp, hade av den anledningen lagt ut mat på platsen tidigare, och även nu.
Säd, solrosfrö, äpple och brödbitar, skulle locka fram något, det var vad jag hoppades på.
Visst, det kom småfåglar, ofta ned från någon buske för att hämta, sedan åter i skydd.
Koltrastar tog hand om äpple och bröd, men de hade jag bilder på tidigare, så det var inte intressant.
Efter ett tag kom det nötskrikor, vackra fåglar, inga fåglar jag ser hemmavid, men här i skogen finns de, försiktiga i början men sedan djärvare, hämtade brödbitar, såg dem svälja större bitar.
Även några ringduvor slog sig ned och där var det säden som lockade, några intressanta timmar, hade kanske hoppats på att någon rovfågel skulle komma till den avbröstade fasantupp som jag lagt i snön, men såg endast en vråk som misstänksamt satt i ett träd i närheten i timmar utan att våga sig ned.

(Se även bild under Aktuellt)

Nötskrickor
alt  alt 

Hjortjakt

2014-02-10 Vi hade bestämt att försöka skjuta den dovhjortskalv vi hade kvar på arrendet.
Hjortarna hade varit på marken en tid, så vi skulle försöka.
På väg till samling, vi var bara tre, passerade vi genom marken på en mindre väg, och vad ser jag, på en gräsvall strax intill vägen där snön smält och det gröna kommit fram, går en flock dovhjortar, bestående av hindar och kalvar, uppemot fjorton vid snabb räkning.
Passerar för att träffa övriga, sedan lägger vi upp en plan, två skall sitta i varsitt torn i ett skogsparti bakom hjortarna, den tredje skall försöka stöta hjortarna dit.
Vi två som satt gav klartecken, det dröjde inte länge förrän hjortarna kom, gick in i bokföryngring, och passerade mig i det täta, blev sedan störda och kom samma väg tillbaka, vände mot det andra tornet, det går ett skott ser en hjort som springer, ramlar i en liggande större gran.
Jag ser att ett par hindar stannar och ser bakåt, innan de springer vidare.
Allt blev lugnt, ett bra skott och det var bra det hade blivet av, vi hade haft flera möjligheter tidigare men bestämt att vi skulle vänta till längre fram på säsongen, men nu gick den mot sitt slut.
Hade varit förargligt om vi inte hade lyckats när de finns på marken.

Tankar runt dagens jakt, hur svårt det är att se skillnad på vuxen hind och stor kalv, fick själv uppleva detta på en jakt för ett tag sedan och speciellt nu sent på säsongen.
Satt med bokföryngring i ryggen strax intill det torn jag befann mig i, hör något bak ryggen, ser det kommer dovhjortar, kalv fick skjutas, det två första kommer fram nära vid min högra sida, ser att båda är stora, övriga står kvar, de första springer ned för en slänt, tar då kameran, då jag bedömt att de var vuxna djur, tar några bilder.
Tycker då att jag gjort rätt, som inte tog geväret, ser senare på bilderna att den ena var kortare i skallen och att det är en hankalv.
Har tidigare vid flera tillfällen suttit och sett på hjortar där kalvarna lätt går att skilja från vuxna pågrund av storlek, troligen då honkalvar, så alltid lär man sig något nytt.
Och om man inte vill riskera att göra fel, när djur snabbt passera som hjortar kan ibland träd och buskar och luckorna är små, och beslut skall fattas på någon sekund, då är det bättre att låta bli om man är osäker.
Se på dessa bilder, och bedöm, med facit i hand är det lättare.
(Se även bild under Aktuellt)

alt  

                                                                                       alt

 

Kommit till rätta

2014-02-09 Den bortsprungna labradoren har kommit tillrätta, detta efter en vecka med stora känslor och tankar av sina ägare.
Vi tar det från början, Eva ger hundarna mat på morgonen, det är mörkt ute och hundarna är i trädgården, efter en stund saknas en av fyra svarta labradorhanar.

Vi bor en knapp km. från Bo och Eva Ferm, jag sitter vid datorn kl. är litet i sju, då börjar mina hundar i hundgården skälla, ser ut genom fönstret att där är en hund utanför hundgården.
Tar på mig, springer ut, ser en svart labbe, försöker att kalla, men den springer ned i trädgården med låg svans.
Går in för att ta ett koppel, återkommer och den är borta.
Har andra med svarta labradorer närmare, tänkte mera att den kom från dem.
Den hade observerat ett antal gånger under veckan på olika platser, folk hade försökt att kalla den till sig men inte lyckats.
Dagarna har gått, flera har ställt upp och letat, han hade de sista dagarna varit i ett område cirka milen från hemmet.
Tillslut kom det ett samtal om att han var vid en lantgård i Bjäraryd Blekinge, Ferms med flera tog sig till platsen,
då sågs han ligga i solen vid en vedstack då hade det förflutet en vecka.
Eva med en av sina andra hundar närmade sig, hon gav den hund hon hade mat och pratade och berömde den, något som den andra hunden kände igen och kom.
Hanen uppvisade skador i huvudet, tänder som var borta mm. samt naturligtvis tagen av situationen.
Vad beror det på att en hund, som lever i en bra familj, bor inomhus, får ligga i sängar, och har de bästa förutsättningar att leva bra, bara ger sig iväg på detta sätt.
Hanen har ingen utpräglad könsdrift, där finns löptikar nära men det har aldrig varit ett problem.
Frågorna är många, var och hur har han tillbringat dagar och nätter, vad hade han ätit, hur har han fått dessa skador mm?
Troligen finns inga svar.
Det värsta är ändå tanken på att han blir överkörd, eller ställer till för andra enligt Eva.
Det en oro, när en nära familjemedlem försvinner på detta sätt även om det rör sig om en hund.
En känsla som inte är lätt att lägga till sidan, den finns när man lägger sig, finns kvar när man vaknar, en känsla av vanmakt att inte kunna göra något, utan vänta på förhoppningsvis något positivt besked, och i detta fall slutade det lyckligt så här långt.

Eva med en av sina labbar under fasanjakt i december.
alt

Såg frusna ut

2014-02-08 Vandrade ut längs med Skräbeån till dess utlopp i havet, där havet ligger fruset långt ut, då finner många fåglar sin tillflykt till åns öppna vatten, på flera ställen fanns det hägrar som i kantzonerna troligen kan finna ätbart, i form av småfisk.
Flera satt på stenar, avvaktande, såg frusna ut, och de har det inte lätt när deras normala platser för tillgång till föda fruset igen.
Små flockar av gräsand, vigg, knipa och storskrake fanns vid utloppet, alla beroende av det isfria vattnet.
Längre ut där isen hade tagit vid hade det samlats mås och kråkfåglar, vad de fick ut av det vet jag inte.



(Se även bild under Aktuellt)

alt 

                                                                                           alt

Fler artiklar...

Sida 387 av 468

<< Första < Föregående 381 382 383 384 385 386 387 388 389 390 Nästa > Sista >>