Smedmästarens Blogg

Nellys valpar 1 vecka

2018-12-22 Nellys valpar har nu blivet 1 vecka, och livet är ännu bara sova och äta.
Nelly håller rent och fint i polen, går genom dem med jämna mellanrum, slickar dem för att stimulera dem att göra från sig, som de då gör.
Alla är pigga och de trängs och knuffas för att få ett bröst, en instinkt för sin överlevnad.
(Se bild under Aktuellt och Under Hundar/ Valpar).

alt

Vinter bilder

2018-12-20 Tar idag några vinterbilder från de senaste jakterna!
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Utan krav

2018-12-19 Åter fasanjakt, men nu på drivna fasaner på samma gods som gårdagen.
Mera drevfolk, skyttar och hundar, men åter samma behagliga väder denna dag.
En rödfärgad himmel i tidig morgon, snö på marken, färger som lockar att ta bilder på.
Det är som vanligt först indrev till lämplig uppflogs plats, utplacering av skyttar, flaggare, stoppare och apportörer. Allt som vanligt för oss som under många år varit med om detta, men idag fanns nytt folk med och då mera förklarande hur det är tänkt.
Har samma hundar med idag, men nu mestadels som apportörer.

Har som jag skrivet tidigare, låtit Alice få vara mera fri i jakten, har fått gå på eftersök som en retriever, och då funnit fåglar och kommit med, men varit utan kontroll i marken.
Hon har gjort många bra saker, under de senaste jakterna, blivet skickad på springande skadade fasaner, längre sträckor, lyckats med det och fått beröm.
Det har hon tagit åt sig att det är ok att göra detta, men det är inte alltid jag uppskattar det. Blir av med henne efter att hon fått order sök apport i en dunge med täta granar, där hon under gårdagen fann en skadad tupp som jag sett, som hon jagade ifatt och kom med.
Men nu var hon borta, kallade och visslade, då fick se henne långt ut på ett snötäckt fält springande efter en lågt flygande fasan. Reagerade inte för mina signaler, och det tyckte jag inte om. Det är möjligt att det fanns någon skada på fasanen som hon känt och skulle göra samma som hon fått beröm för en stund tidigare.

Skriver detta för att förklara hur lätt man kommer fel om man gör som jag gjort, och släpper hunden fritt, utan krav på stadga och respekt. Hon har ju bara gjort som jag sagt, tagit mig på orden, sök apport, och det gjorde hon, men i detta fall, mer än jag tänkt, så är det med en jakttokig cocker.
Med andra ord det är inte lätt att vara hund, ena gången blir det rätt, nästa gång fel, det beror bara på hur husse ser på olika situationer.
Därför sätt inte er rätt jagande spaniel i sådana situationer, där du inte har kontroll över vad den gör. Låt dem apportera på markerade fåglar, under din kontroll. För det är mycket lättare att göra fel än rätt och svårare att ändra det som redan blivet fel.
(Se bilder under Aktuellt)

alt

Alice, Ila och Boy.

alt alt

alt

En fin dag

2018-12-17 Det hade börjat snöa under går dagen, och för ovanligheten skull låg snön kvar.
Det var jakt denna dag och bilen hade tjock lager med fastfrusen snö, därför var det en hel del att göra innan bilen var körbar.
Men en fin dag kom oss till mötes, vackert med den snö vi inte här i vår landsända är bortskämda med, lugnt och därför riktigt behagligt med en temperatur på nollan.
Raugh shooting stod på programmet på närliggande gods, var enda spanielföraren och endast två apportörer, förutom godsets folk.
Hade fyra hundar att skifta med, alla ivriga att få komma med, när jag öppnar hundburen bak i bilen trängs de i luckan för att få chans att få vara med.
De hade olika uppgifter, och alla fick sina chanser, på småvilt som hare, fasan och änder.
Mycket vilt, bra skytte, trevliga människor, en smaklig lunch, hundarna gör inte bort sig, vad mer kan man begära.
(Se bilder under Aktuellt)

Apportörer i samspråk                                                              Apporterande labrador

alt alt

Bild från jakten                                                                         Ila och Alice i snö

alt alt

Först på plats

2018-12-16 Hade slaktat upp ett vildsvin, fans då ben och rens från detta, lade ut det på fältet utanför tomten för de vilda fåglarna, tänkte på glador och vråk.
Men när det finns något som detta är skatorna först på plats, sedan kommer mera försiktiga avvaktade kråkor.
Ett par trutar seglade runt, och även glador och vråk, satt med kamera i ett fönster på glänt på övre våningen på huset, vid ett tillfälle såg jag en glada landa men tyvärr skymd av buskar.
Även en vråk lyfte när jag skulle ut och se hur det såg ut. Inga bilder på de jag hoppats på men på andra. På morgonen efter var allt borta, troligen räv som tagit de ben som var kvar.
(Se bild under Aktuellt)

alt

alt

Nu är allt lungt

2018-12-14 Det blev en dag innan uträknat tid, att Nelly skulle få valpar, fem timmar tog det från första till den sista valpen var född. Och nu är allt lugnt de sex valpar vi sett på röntgen ligger nu och diar hos Nelly, och så här långt ser alla pigga och livliga ut.
Det blev fyra tikar två svarta och två röda likt pappan ”Boy” samt två svarta hanar.
Det är tyst och lugnt i polen, och det tyder på att allt är bra!

(Se bild under Aktuellt)

(Se även under Hundar/ Valpar)

alt

Pratat om det tidigare

  

                     2018-12-13 Har under hela hösten tänkt att det skulle varit trevligt att komma ut till jaktmarken vid havet, innan säsongen är slut. Och idag kände jag för det, det blåste kraftigt, vilket är bra, inte från rätt håll, det var nordlig vind, men ändå värt att prova.
Ringde Mats Eliasson, vi hade pratat om det tidigare, och till min glädje sa han ja direkt. Det blev att vi körde ned på sen eftermiddag, en kvarts körning och lika länge att gå ut till havsbandet. Något över normalt vatten stånd, Andy och Mollie var med, vi satte oss i lä av en sten och pratade då några gäss kom mot oss, det var det första som hände.
Såg flockar av gräsänder vid ön utanför på stenar och i vattnet, och andra andfåglar, svanar och gäss. Mycket att se på som den större båt som låg stilla på havet med en helkopter svävande runt denna, av vilken orsak vi inte visste.
Båda hundarna stilla och uppmärksamma, vi dela på oss och det började skymma, vi såg lampor tändas på långt hål vid Tosteberga hamn. Något visst att sitta och vänta i skymningen. Några gräsänder kom i hål och jag sköt, en and föll, Andy hade markerat och på order simmade han ut och hämtade den i ett allt tilltagande mörker. I den mulna himlen fanns gluggar som lyste upp där fanns fortfarande chans att se, gäss hördes och vi såg dem passera utom hål, liksom mindre flockar med änder. Men till slut gav jag upp, tog mig till Mats och i lampors sken tog vi oss över betsmarker, med vatten, sten och tuvor, de åtta hundra meterna till bilen. Vi avlossade två skott var, gässen kom inte som jag hoppats, och i mörkret var det svårt att se, men jag var glad att det hade blivet av, och med två värktabletter för ryggen hade det gått bra denna stund.
(Se bild under Aktuellt)

Mats och hundar vid stenen                                                Ljust på himlen bakom ön

               alt      alt

 

Timmarna gick

2018-12-11 Eftersom gässen nu i veckor uppehållet sig på min svågers fält, med rester från betor, har vi diskuterat om vi skulle prova att jaga en tidig morgon. Min svåger hämtade mina maskeringsnät, stolpar och gåsbulvaner, han skulle fixa att gömsle var gjorda, och bulvaner utplacerade. Vi skulle bli fyra jägare och dag och tid för möte var bestämt. Tidigt i mörkret hade vi lottning på vilket gömsle vi skulle få vara i, vädret var enligt mig för fint för gåsjakt, men dagen var bestämd sedan en tid.
När jag hamnat i mitt gömsle, med Andy som var med var det att vänta. Förhoppningen var stor att vi skulle få gäss inom håll.
Det började ljusna, himlen blev röd, men det dröjde, det kom ett par grågäss och landade bland bulvanerna, satt en stund innan de flög, satte sig längre ut på det stora fältet. Själv hade jag hamnat längs bort från där gässen slog, och nu kom det flock på flock alla slog på samma plats där ingen satt.
Det var upp mot tusen gäss som samlades och vi kunde bara se på hur de i omgångar flög in. Tyvärr även för långt för kameran, kunde inte ta några bilder.
Timmarna gick då plötsligt gässen blev störda och lyfte, såg en gås som föll, ett väldigt oväsen och de andra hade fått någon chans innan gässen drog bort.

Senare hördes ljud, det var kanadagäss på ingång, de var ett femtiotal, när inte den stora flocken lockade styrde dessa mot de utsatta bulvanerna, och de som var i de närmsta gömslen fällde vars en gås. Själv hade jag under förmiddagen ingen gås inom håll och sköt inte något skott. Det blev lite av en klimax på den stora gåsjakten som vi sett framför oss. Men så är jakten och skall så vara inget hade gått som tänkt. Andy hade suttit och sett på gässen tyst och lugn, jag hade tagit en macka och mjölkchoklad hade även något till Andy.
Halv elva bröt vi, gick upp fem på morgonen för att vara i tid, så det hade blivet några timmar i gömslet.
(Se bild under Aktuellt)

Det börjar ljusna                                                                         Gäss i luften

alt alt

Fler artiklar...

Sida 6 av 287

<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>