Smedmästarens Blogg

Torka och saltvatten

2020-05-22 När vi var vid havet i Blekinge med hundar. Fans det på de torra strandängarna en blomma som dominerade landskapet. Det var Trift en växt som tål torka och saltvatten som breder ut sig nu rikligt blommande. Den är allmän längs kusten här, kan även finnas vid vägrenar och odlas som prydnadsväxt i trädgårdar kallas då även bl.a. strandnejlika.
(Se bild under Aktuellt)


alt alt

Som hon var tidigare

2020-05-21 Har gått och funderat på Robin och vad som har hänt vid vattnen, vill ju få henne att bli som hon var tidigare. Om det fanns en plats där jag kunde gå ut i ett grundare vatten och hoppas på att hon kommer efter, tror jag skulle vara det bästa.
En sådan plats har Mats Eliasson på sin jaktmark ute i Blekinge, där har vi båda varit med unga valpar och låtet dem bekanta sig med det våta elementet.
Pratade med Mats och vi bestämde jag skulle köra ut när det passade oss båda.
Det blev så, med stövlar gick jag ut utan lockande, där är sandbotten och långgrunt, Mats unghund var med, sprang så att det stank och var van vid platsen.
Något trevande kom Robin efter mig, hade dummy som jag kastade kort i vattnet, hon tvekade, men efter en stund gick det bättre. Hon tog och kom med den någon gång fick hon simma. Hade en upptinad gräsand som vi provade med i vattnet och båda hundarna hämtade.
Kände själv att det började vända, efter varsin apport av anden på land slutade vi.
Nu hoppas jag att vi kan fortsätta där vi slutade, göra det med mera glädje och att det släpper för henne i vattnet.
Vi tränar ofta apportering i trädgården som hon gillar gör det med fart och söker bra.
Avslutar med att skriva det jag brukar säga till andra.
”Det är lätt att göra fel, svårare att ändra”.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Det blev vattnet

2020-05-20 Jag har hela mitt liv hållit på med hundar och anser mig själv som erfaren, men det hjälper inte för man kan fortfarande göra misstag!

En händelse, har tagit tre hundar med mig kört till sjön för första gången i vår. Boy, Nelly och Robin. Förra året var vi här vid flera tillfällen på en brygga som går ut en bit i sjön, det fungerade bra, då Robin som övriga hundar hoppade från bryggan när jag hade kastat ut dummys i vattnet. Robin var duktig hade apporter på avstånd mer än trettio meter ut på vattnet i glesare vass.

Så var läget och mina tankar när jag först kastade långt till Boy och Nelly, med kraftfulla hopp från bryggan fixade de det lätt. Det var högre vatten stånd än normalt och vågor som slog mot bryggan, kastade kort till Robin, sa hennes namn, då sprang hon fram och tillbaka längs med bryggan, hängde över kanten men tvekade. När hon gjort det flera gånger, hon som hoppade förra året, då gjorde jag misstaget utan tanke, satt till mitt knä när hon passerade, hon föll i vattnet och började försöka ta sig upp på bryggan, bottnade inte och jag fick ta henne i nacken och lyfta upp henne. Gjorde sedan flera försök med dummyn i vattnet bara någon meter ut in vid land, men nej hon skulle inte gå nära vattnet. Jag är mycket väl medveten att inte tvinga någon i vattnet men ändå hände det. Gick sedan och satte de andra hundarna i bilen, kastade några dummys på land som hon villigt utan påmaning hämtade.
Det blev vattnet som nu blev problemet inte apporteringen.
Har sedan varit vid två olika platser med hundarna, övriga har villigt gått i vattnet och hämtat utom Robin, kastade jag på land hämtade hon, kom det i vattnet nära stranden skulle hon inte ens försöka.
Robin vill vara tillags, älskar husse men känslig när hon inte vet vad jag vill eller i vissa andra situationer, tar till sig när andra än jag blåser i pipa för annan hund, då påverkas hon , vet inte om det gäller henne och vill inte göra fel. Korrigera jag någon av de andra hundarna tar hon åt sig, som om det gällde henne. Har sedan vid viltkontakter aldrig gått efter har varit exemplarisk fast i stötar på fasaner vid åtskilliga tillfällen. Lyder pipans signaler som jag önskar, mycket är bra, krävs rätt känsla från mig vid träning med henne.
Fortsättning följer!

(Arkivbilder, se även bild under Aktuellt)
Bryggan där det hände, bilder från förra året

alt alt

 

Gör ett spel

2020-05-19 Kör sakta på den mindre vägen som går genom vår jaktmark ser mig omkring. Bakom en gärdsgård och buskage skymtar jag en springande fasantupp, har kameran framme men finner ingen lucka i buskaget, kör för att hoppas få en öppning. Det öppnar sig, ser chansen, men en mindre gren tar fokus och tuppen är borta, fortsätter en bit, ny öppning ser en tupp som går in i busksnår. Han den dit så snabbt tänker jag något förvånad, då kommer en ny tupp in i öppningen, efter den andra. Stannar till på en sten och gal och gör ett spel med vingarna innan den går in i samma snår som den första.
Troligen var det de jag såg när jag gick med hundarna för några dagar sedan, båda håller sig inom ett mindre begränsat område och har då även sina hönor där.
Åter känns det bra att ha dem här, en jaktmark utan vilt har inget värde, även om vi inte jagar fasanerna är känslan den samma med dem.
(Se bilder under Aktuellt)

alt alt

Kommer i flertal

2020-05-18 Det har varit ostadigt väder den senaste tiden, omväxlade sol och moln med regnskurar vilket gjort att marken blivet fuktig. Det har då stimulerat daggmaskarna att krypa upp och para sig på de kortklippa gröna ytorna i trädgården. Främst under mörkret men även tidiga morgonar och kvällar, detta har fåglar som råkor och måsar koll på, förutom starar och koltrast. Råkor och måsar kommet i flertal och är väldigt effektiva i sitt maskletande, med kraftiga näbbar tar de mask en bit ned i marken, får dra för masken håller emot men lyckas ofta. Det måste vara mängder av maskar för detta har hållit på en längre tid sedan det började regna och man kan se hur många de tar.
Att vi har dem här beror på att vi och ena grannen har de största klippta gröna ytorna i området och det utnyttjar dessa fåglar.
Några av hundarna med Alice i täten uppträder som poliser, när de är ute och när det kommer dessa större fåglar då kör de bort dem, de skiljer på våra höns som respekteras och de vilda fåglarna.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Inget ovanligt

2020-05-17 Satt vid datorn på kontoret, då hundarna skällde till, såg snart en man komma med något i handen med hundar runt sig. Han knackade på och vi möte honom i dörren, det han hade var en skalle av dovhjort med horn som var inlindade i elstängsellina.
Han ville visa hur illa det var med dessa linor och taggtråd för de vilda djuren. Berättade att han gått på den några km härifrån i ett skogsområde, och det var en lång lina han rullat ihop som även satt fast i hornet som sedan fastnat. Man kan tänka sig vilket lidande denna hjort utsatts för innan den dött, av stress, svält kanske under flera dagar till slutligen döden avslutat lidandet.
Och detta är inget ovanligt, har själv vid flera tillfällen set liknade skallar och har hjälpt till med att ta loss dovhjortar som hamnat i dessa situationer men klarat sig även om någon skadad måste avlivas. Visst är människor slarviga med dessa linor och taggtrådar som man ser ligger ute i markerna och dessa linor med inbygg ståltråd är svåra att kapa och tål stora krafter, det måste till en kraftig avbitare vid kapning inget en hjort själv kan dra av.
Men just dovhjortar har en speciell förmåga vid brunsttid samla saker i hornen för att verka ha större horn, så många gånger är det självförvållat, inget man kan lasta någon för, men lika tragiskt.
(Se bild under Aktuellt)

alt

Snart var de igång

2020-05-16 Fick besök av en av Ilas valpar Smedmästarens Fly snart 3 månader, den av hennes valpar som hamnat närmst, strax utanför Kristianstad.
Hade fått bilder där Fly nu sitter fritt ute på signal och där hon apporterar kaja, hon har fått en bra start i livet och lärt sig det hon fått möjlighet till. Och vi fick se en trevlig positiv valp som mötte oss med ett skrattande ansikte likt hur Robin gör, drar upp läpparna och rynka nosen.
Här var det naturligt att det blev mor Ila och vår yngsta, halvsystern Robin som nu fick bekanta sig med Fly, Ila markerade, ville inte att hon skulle hoppa mot sig, Robin blev den som tog initiativ till lek och snart var de igång, något som båda gillade.
Så här långt har vi bara hört positiva ord om övriga valpar i kullen, hade inte förväntat mig annat.
Hemresor har gått bra och de anpassat sig i sina nya familjer med människor och hundar.
Och som alltid tycker vi om de rapporter vi får från ägarna. För att höra om valpens beteende och hur de påverkar sin valp. Och förhoppningsvis ställer krav, har regler och kommer framåt mot den trevliga, lydiga familjemedlem och jaktkamrat som de önskat.

(Se bild under Aktuellt)

 alt alt

Kom inte hit

2020-05-15 När jag är vid havet och sitter på min trebenta stol, ser jag ut mot en ö en bra bit ut, där ligger en svan troligen på rede. En annan svan simmar utanför, spänner upp sig på knölsvanars sätt, ser ut att patrullera vattnet i området närmst ön.
Ser andra svanar som simmar bland stenar, de kommer efterhand närmre den andra svanen som plötsligt gör en markering, springer på vattnet mot de andra svanarna med vingar som är utfällda, det stinker vatten runt honom, i ett aggressivt beteende. Det får tänkt verkan de andra drar sig bort, och han simmar tillbaka till sin position och fortsätter med att simmande spänna upp sig som tidigare.
Med ett tydligt kroppsspråk talar han om för de andra, här är mitt område, kom inte hit, jag vaktar min hona och redet.
(Se bild under Aktuellt)
alt alt

alt



Fler artiklar...

Sida 6 av 331

<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>