Smedmästarens Blogg

Då slår det mig

2018-03-09 Sitter vid datorn och ska skriva något, Men har inte alltid klart för mig vad det kommer att handla om, vet idag bara att vi har en bowling match i dag, med samling vid lunchtid.
Ser tillbaka på tidigare bloggar, och då slår det mig att idag var det fritt för mig att åter fiska i ån, vi med fiskekort får inte fiska, tisdag, onsdag, torsdag men övriga dagar i veckan och nu var det fredag.
Men dagen har gått så långt, att nu är det försent att tänka på fiske, annat väntar som jag skrev.
Ser när jag skriver, att vid fågelmatplatsen i trädgården går några kajor och ett par ringduvor på marken under den upphängda maten.
Duvornas hoanden hörs nu från olika håll, de sitter i träden i närområdet, och att det är de duvor som brukar häcka här, är jag övertygad om, inte särkilt rädda, stannar kvar fast vi passerar nära dem.

Fick igår ett par hundra meter innan bostaden stanna upp med bilen, en mörkgrön fasantupp var på vägrenen och den vill man inte köra på, har inte sett någon tupp med den färgen här denna säsong och förstår att de vandrar omkring.

Tar några vinterbilder från ett fruset hav.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Skaffa inga katter

2018-03-08 Denna tid bjuder på annandagsväder, ena dagen känner man att våren är i antågande, med plusgrader. Men samtidigt kommer det mera gråväder med regnblandad snö, och snart är den barmark som fanns dagen innan åter vit och slaskig.
Och med detta blir hundarna kliniga om tassarna, och det gäller speciellt Ila som ska ut och in många gånger om dagen och måste då stanna innanför dörren och bli torkad om tassarna.
Vi märker även skillnad på småfåglarnas besöksfrekvens vid matplatserna, vid milt och barmark är få koltrastar vid de äpplen vi förser dem med, medan tvärt emot vid snö och kallare är där ett tiotal trastar som kivas om maten.
Har även den senaste tiden haft sidensvansar och björktrast ätande på äpplen.
Dessa ser vi från köksfönstret, men tyvärr även hur grannens katter ligger i försåt för att ta de fåglar vi värna om, och det är inget vi gillar.
Men vad gör man, vill inte bli ovän med grannar, men tycker att på vår tomt vill vi inte ha dem, och det är andra grannar som har samma uppfattning.
Att så fort man finns på landet ska man ha flera katter som stryker omkring och för dem ingår våra trädgårdar i deras jaktmark, ha gärna katter men håll dem på er tomt som vi gör med våra hundar, kan ni inte det skaffa inga katter!
Försöker skrämma bort dem, när vi ser dem, men katter är jägare och fåglarna finns här och det lockar.

En händelse, backar in bilen på vår parkering, ser då att i buskar andra sidan vägen sitter en av dessa katter flera meter upp, klängande på grenar för att nå fåglarna som har detta som en mellan station när de hämtat solrosfrön i automaten.
Tycker naturligtvis att den har inte där att göra, försöker köra bort den, men den är upptagen och bryr sig inte om att jag sjasar. Går då och hämtar ollonpistolen som finns för hundträning i bilen, går nära drar två skott och nu blev det fart på katten som kastar sig ned och iväg.
Hoppas med detta att den ska hålla sig borta från detta område, men det är bara ett önsketänkande.

(Se bild under Aktuellt)

alt

Så lätt kan det bli fel

2018-03-07 Nu har det slagit om i vädret, blivet plusgrader och mildare i luften.
Tog med Boy upp på betesmarken på jaktmarken, för att träna olika apporterings situationer med honom.
Skulle träna att skicka honom linje apport, ställer dummyn på högkant och börja gå, då försöker Boy ta den, den välter och jag säger nej, det var inte så jag tänkt det skulle bli.
Reser den igen och ser att han inte rör den utan kommer med mig.
Vi går en bit, vänder oss mot dummyn, visar med handen, säger ja, apport, han går ut i sök, inte mot dummyn, vi börjar om, lika dant, jag något irriterad, tillslut är han vid dummyn men rör den inte, inte likt honom. Då förstår jag, att jag sa nej, och han uppfattade att den får han inte röra.

Så lätt kan det bli fel, han fick besked att inte röra och han ville varken till den eller röra den, och han tog det att inte röra gällde även nu vilket inte jag menat.

Jag sätter honom, går och tar dummyn och kastar den någon meter, går till honom och säger apport, han springer i full fart ut tar och kommer med den och lämnar fint i handen.
Nu var vi på planen igen och olika uppgifter löste han, han har alltid varit apportvillig med dummy och vilt, löser det med fart och bra avlämningar och gjorde det även nu.
Med detta förstår man hur lätt det är att göra fel med hundar som tar åt sig, och vill vara en tillags, och speciellt i apportering gäller det att vara positiv, då får man en hund som älskar att apportera, och den glädjen speglar av sig i all träning.
Går även en runda där han får söka i de snår som finns i betesmarken.
Är mycket nöjd med honom med hans sätt att gå spontant in i de värsta snår, bestående av slån och det värsta, björnbär med sina långa taggiga grenar, och detta utan att det finns bevis på att det skulle finnas vittring av vilt. Tror inte det finns andra hundar än just bra spaniel som gör detta.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Så blev det

2018-03-06 Nu var det väder att ta med hundar och köra till havet, tänkte först bara ta med Boy, men Rita hade kommit hem efter sin runda och då hade Tom och Alice varit med.
De stod vid grinden och ville följa med, och så blev det.

Över havet och omgivningen närmst, låg dimman tät, men på land hade det klarnat betänkligt, tog då kameror och nämnda hundar, och började gå genom buskmarken.
I skuggan där solen inte kommit åt fans områden med snö, där de vilda djurens spår syntes, hare, räv och det som gladde mig, spår av kaniner, mer än jag förväntat mig.
Kanske senare en chans att få stöta någon kanin för unga Boy.
Hundarna går lösa, finns vid mig, något ljud från mig om någon stannar och luktar, det är allt, för det fungera bra.
Får se något som rörde sig bakom en gärdsgård, ser hur en fasan höna lägger sig och trycker.
Söker en lucka i buskarna för kameran, hon reser sig och går lugnt mot ett större buskage och är borta, fick några bilder på henne.
Hundarna stannar spontat när jag har kameran uppe och fasanen såg bara mig från sin position.

Nu närmar vi oss havet, ser ett isigt kallt fruset hav, is så långt jag ser i dimman, men hör gäss i luften som ger ljud ifrån sig. De kommer fram i dimman och kan då se hur mänger av gäss samlats långt ut på isen, normalt hade de landat i vatten men inte nu.
Blir stående en stund, tar några bilder innan vi vänder åter, när vi når buskmarken, springer en kanin upp från ett mindre solbelyst snår, en förhoppningsvis avelskanin som ska bidra till flera framöver. Detta är tankar man har som intresserad jakt cocker ägare.
(Se bild under Aktuellt)


alt  

                                                                                                                      alt

 

I mitt inre

2018-02-05 Efter att tagit det lugnt på morgonen, skött om hundar och fåglar med mat och vatten, känner jag för att fram på förmiddagen åter gå längs med ån för att fiska.
Det är inte enbart fisket som intresserar. Utan även den natur och djurliv som finns i anslutning till ån som det ges stora möjligheter att få uppleva, när man ensam lugnt tar sig fram eller står stilla för att fiska.
Kommer på när jag kört en bit, kameran fick jag med, men tyvärr ligger kameraväskan kvar hemma, och att gå och ha en kamera fritt hängande framför när man fiskar går inte.
Tanken är, nu händer det väl något där jag önskar att kameran var med, men inget att göra något åt nu.
Jag går samma sträcka som tidigare men hoppade då över svårframkomliga sträckor, men tänkte idag ska jag försöka gå där.
Då händer detta, har trängt mig fram till trolig fiske plats, då en rörelse uppfattas i ögon- vrån, något brunt rörde sig, men är nu stilla vid en liggande trädstam några få meter från mig.
Stannar och står stilla, tycker mig se ett fågelhuvud, kan det bara vara en koltrast.
När inget händer tar jag ett steg mot det bruna, då lyfter en morkulla, som bara tryckt, och på morkullors vingliga flykt försvinner i snåren.
Står och har kastat ut på ny plats, vevar in då kommer en kungsfiskare och sätter sig i en buske mittemot mig, andra sidan ån. Det blå dominerar, jag stelnar till, ingen annan rörelse än wobblern som gungar i spöets lina i den svaga blåsten, där står jag.
Snart flyger den ned till vattnet i iskanten, kastar sig i det lugnvatten som finns där tar en mindre fisk. Detta upprepas, sätter sig och spanar, dyker på nytt, detta upprepas flera gånger.
Här skulle jag haft kameran som nu ligger i bilen, eller allra helst den med större objektiv som finns hemma. Men det går inte att kombinera den kameran med annat. Så jag njuter av stunden när jag ser den fiskande kungsfiskaren under en längre stund. Innan den flyger iväg från det håll den kom ifrån, men bilderna finns med i mitt inre, tyvärr inget jag kan visa andra, behåller dem för mig själv.
(Se bild under Aktuellt)

alt 

                                                                                                             alt

Tysta och nöjda

2018-03-04 Ilas valpar nu tre veckor, de går nu omkring, gör försök till lek, nafsar efter varandra, och blir allt rörligare.

Poolen de legat i har tappat luften i mitten ringen och då blir kanterna lägre och nu kan de ta sig över, med vad det kan innebära. Därför har Rita köpt in nya pooler på nätet med högre kanter. För de ska, om allt är som vanligt, vara där någon dag till, innan det är dags att flytta vidare till större utrymme.

Ila gör ett utmärkt jobb, valparna är tysta och nöjda, och hon äter med stor aptit och det ger mat till valparna som växer, och utvecklas.
Vi tog fram valparna på en matta, något ovana på denna blev de kvar, samlade i en hög.

(Se bild under Aktuellt och under Hundar/ Valpar)

alt 

alt

Men så plötsligt

2018-03-03 Ställer om klockan för tidigare väckning, idag är det fiske som gäller, brukar vara på plats när det ljusnar, för det är något visst med premiärer.
Hade förberett allt dagen innan, brukar ha hundar med, men med tanke på hur det ser ut med is längs kanter och långt upp på land tycker jag att det finns risk att de skadar sig eller hamnar i åns kalla vatten, och det vill jag inte riskera.
Även nu, kommer det snö, från och till, men ser ändå spår av bl.a. mink, räv och rådjur när jag går.
Ingen annan har gått här, inte konstigt för det är svårt att gå, på många ställen är det is som inte bär, hänger i luften och ett par dm under finns ny is, det brakar och knakar och hörs lång väg när jag ta mig fram i detta. Det blir så när vattnet drar sig tillbaka, även längs med ån i kanterna är det dubbel is det gäller att inte vara för djärv och gå ut på detta då kan det gå illa. Det är även svårt att ta sig fram, träd ligger kors och tvärs, ibland klättra jag över eller kryper under, buskar och hallonsnår måste forceras, och detta gör man frivilligt.
Som väntat ligger det nu ännu fler träd och bråte i ån, och det är en utmaning varje gång man kastar, med en undran kommer det att gå bra eller sätter sig vobblern i några grenar under vattnet inte synliga på ytan, och flera gånger blir det problem men jag lyckas få loss wobblern.
Det är kallt utan vantar och det fryser i ringarna för linan på spöet, som måste rengöras med jämna mellanrum.
Får en känsla av att det inte finns fisk som vill hugga, har inte känt något som tyder på intresse från fisken.
Men så plötsligt händer något, det stramar till och jag spänner spöet, visst är det fisk, jag ser en större öring som kämpar, rullar, plaskar och jag håller mot, har huggkroken i ryggsäcken på ryggen, tar allt lugnt, försöker att ta av ryggsäcken och fram kroken.
Öringen går uppströms och får hålla den tillbaka för där finns grenar och annat den kan snurra in sig i, efter ett tag blir det mera lugnt, den går djupare men jag kan nu få den upp mot mig, lyfter den med huggkroken upp på land, en lättnad när den ligger där, det är inte alltid det går bra som denna gång.
En fin öring, visade sig senare väga 4,6kg, flyttar den och lägger den i ren snö och tar bild.
Då kommer en rödhake, hoppar ned vid sidan av mig, där öring legat och det var blodfläckar i snön, hackar på dessa och jag får bild på denna.
Lämnar öringen och går vidare men inget mera i fiskväg händer, hade tur som fick denna och är nöjd efter några timmas fiskande, det blev för mig en bra premiär.

(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Normal nivå

2018-03-02 I morgon är det för min del fiskepremiär i Skräbeån. Har en dag som är inplanerad för en bowlingmatch. Men tar en tur innan till ån, för att se hur högt vattenståndet är och vilka möjligheter det finna att går och fiska.
Ser då att vattnet har sjunkit till mera normal nivå, vilket innebär att det går att gå som tänkt. Det kommer snöflingor som lugnt når marken, och vi har bara fått små mängder.
Ett par sångsvanar simmar i ån, blir något trängda, när jag försöker komma nära dem, de simmar på var sitt håll, men jag vänder när jag fått bilder, ser då att de åter förenas.
Bowlingen gick bra, vi vann och hade själv högst poäng av alla, vilket glädjer.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

 

Fler artiklar...

Sida 7 av 269

<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>