Smedmästarens Blogg

Jag nöjer mig

2019-04-02 Fortsättning från när vi går till havet.
Idag är det västlig vind, inte så lugnt som när vi var där första gången, utan mindre vågor.
Har en tennisboll med mig, kastar den i vatten kanten och Robin får hämta, hon blöter tassarna men inte mycket mer. Kastar då någon meter ut, hon tvekar, men bollen flyter närmre stranden och då bestämmer hon sig för att hämta, nu var hon längre ut i vattnet.
Eftersom Nelly var med och sett på, får hon nu hämta bollen som jag kastat längre ut, för att se hur Robin gör. Hon rusar efter, men stanna innan simdjup, väntar på Nelly, för att sedan jaga henne på väg in till mig och när jag får bollen av Nelly.
Jag tyckte då att vi tagit det steg som jag tänkt, vattnet är kallt, så jag nöjer mig med detta. Vi vänder tillbaka till bilen för hemfärd.
Nu får detta sätta sig, bättre att ta små framsteg i positiv anda än att utmana med svårare uppgifter som kan bli fel, hon har inte fått några negativa intryck av vatten och det tar vi med oss.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

alt

Relativt nära

2019-04-01 Tar Nelly och Robin i bilen och kör mot havet, tanken att åter ta ett steg med Robins kontakt med vatten. Tänker mig samma plats vid havet som jag var vid för någon dag sedan.
Lämnar bilen och går ut över strandängarna, ser då, att på stranden finns många vitkindade gäss.
De låter oss komma relativt nära, några lyfter men slår genast på vattnet igen, andra står och betraktar oss. Försöker att inte gå mot dem utan passerar och har ett beteende att inte visa dem något större intresse, hundarna är lösa, Nelly vid mig, valpen springer fritt något framför. Tydligen uppfattar gässen oss inte som någon större fara,  är kanske vana vid att folk går på dessa strandängar mot havet, några går i vattnet men fortfarande står flera kvar när vi nått vattnet. Tog bilder medan vi gick, de får bli dagens bilder.
(Se bild under Aktuellt)

alt

alt

Detta hände i fredags

2019-03-31 Även detta hände i fredags.

Veckorna går fort, nu var det åter fredag och tillåtet att fiska, men annat var bestämt på förmiddagen, hade fått hjälp att förstärka valnötsträdet, men efter det kör jag ned till ån, Nelly är med i bilen.
Vattnet har stiget ytterligare i ån, det är stor rörelse på vattnet, det kommer mycket hasselhängen flytande i ån, på platser där det blivet lugnvatten i åns kanter samlas dessa hängen till en tät massa, ser dekorativt ut tar då några bilder. Det var nu svårare att finna platser längs ån där det gick att komma till, träden står tätt i åkanten, hänger med sina grenar ut över ån, buskar och snår gör att spöet inte får plats för kast. Det blir att gå längre sträckor och söka lämpliga platser. Första området händer inget, tar bilen och provar ny plats samma här, inget känn.
Kör då till Käse, på bron står Bo S. och fiskar, går till honom, vi sitter en stund och pratar på bänken på bron. Folk från Nymölla fabriken passerar i omgångar, det är nog lunch fritt och de går då en sväng, Nelly vill hälsa på folk och blir av många omklappad.
Det var fiskat här, men går ner längs ån och kastar några kast innan jag bryter. Väl vid bilen placerar jag ut tre dummys på olika platser, någon långt ut, medan Nelly sitter och väntar vid bilen. Hon fixar det med något kommando ut.
Är på väg hem, inget hade hänt, en tanke kom, ska jag testa i parken, det blir så. På första platsen händer inget, på nästa på tredje kastet hugger det, en öring, det plaskar och jag håller emot, kommer in bland grenar i åkanten, ser svårt ut, men efter en stund är den åter ute i ån, får den närmre, ser att wobblerns krokar sitter på flera ställen, linan lindad runt öringen. Ingen chans att få loss även om öringen kommer upp på land. Får då ta den med huggkroken, efter det är det bara att avliva den.
Nelly kom inte med, jag skulle ju bara testa, öringen vägde 3,0 kg, en oväntad plötslig ingivelse blev till denna ändelse.
(Se bild under Aktuellt)
Vattnet forsar fram                                                                   Hängen från hassel i ån

alt alt

Desto mer

2019-03-30 Vissa dagar händer inte mycket, andra dagar desto mer, som igår, vi hade avslutat förstärkningsarbetet på valnötsträdet, jag hade valpen Robin ute och visade hennes respekt på pipan samt viljan att hämta och lämna till mig, i detta fall en rapphöna. Hon löser sin uppgift som jag var säker på att hon skulle göra.
Då kommer en sparvhök sätter sig på taket helt nära oss, kameran, kommer tanken, den ligger i längan, chansar med att hämta och hinner ta två kort, ett blev bra. Höken kastar sig in i grannens trädgård, jag springer runt huset, ser ut som den tagit någon fågel vid foder platsen utanför köksfönstret. Får se höken inne i en buske helt nära, tar bilder men buskens grenar skymmer, den är nere på marken, men när den lyfter ser jag inget i klorna, kanske någon av småfåglarna klarade sig denna gång.
Där det finns matställe för småfåglar, (vi lägger fortfarande talgbollar i korgar), blir det även matställe för höken, den är där korta stunder men har ändå nu i vår vid flera tillfällen set den fara förbi. Är ändå förvånad att den satt kvar på taket så nära att jag hann ta bilder.
(Se bild under Aktuellt)

Sparvhöken i busken

alt alt

Har försökt

2019-03-29 Den 19/10 2002 hände något som har fått efterverkningar fram tills nu.
Rita som för dagbok har skrivet om detta, jag var på Öland för att gå jaktprov med våra pointrar, det föll blötsnö, och kraftig vind, strömmen hade gått, Rita står i fönstret och ser ut mot det stora valnötsträdet som hade löven kvar. Då händer detta, en av de större grenarna brister av snötyngden, faller med ett brak i marken, grenen som är grov gjorde en brottyta på nästan metern vid stammen, vilket blir en större skada på trädet. Rita ringer mig och är förfärad och undra vad hon ska göra, får ett ogenomtänkt svar att du får skaka grenarna, vilket var omöjligt, hade nog inte förstått av samtalet hur stor grenen var.
Nu sjutton år senare har vi sedan en längre tid sett konstiga antydan till sprickor i den grova stammen, och jag har varit uppe i trädet och konstaterat att det står vatten i brottet, med då murket träd. Och vi har resonerat vad vi kan göra för att inte trädet delar sig och brister ytterligare i brottet.
Därför har det planerats en tid, för att försöka hålla ihop de större stammar som utgår från där skadan är, material som stroppar, schackel, större vantskruv och tillverkade special stål för ända målet har tagits fram.  För att då sammankoppla dessa stammar så högt upp som möjligt, ett försök att göra det vi kan för det träd som under åren betytt mycket för oss.
Genom främst alla nötter som gett oss mycket glädje och även arbete på ett positivt sätt, och även alla dessa löv som varje år får tass omhand. Detta stora träd betecknas ett vårdträd som präglar vår trädgård och något vi värnar om, givet oss skugga under varma sommar- dagar och även skydd vid mindre regn.
En firma hade lovat att ställa upp, stegar restes, förankrades och vår plan genomfördes på lämplig plats högt upp i trädet, i ett försök att motverka de sprickor vi sett, genom att trädets stammar skulle motverka varandra mot sprickbildningar. Vad som sker i naturen med äldre träd är inte lätt att påverka, träden liksom vi har en begränsad tid att leva, men med känslan att vi i alla fall har försökt känns i detta läge bra.
Trädet har en bredd på över 22 meter, nästan lika högt, har en stam med en omkrets
på 2,5 m och för att komma till för att klippa gräset placerar vi ut ett antal rörstöttor för att hålla grenarna tillräkligt högt upp.
(Se bild under Aktuellt)

alt

Skadan på trädet                                         Arbetet på gång

alt alt

Vi vandrar

2019-03-28 Tanken var att endast ta Robin med i bilen, köra mot havet, närmsta vatten är i Valje, där Valjeviken går in. Vi bor i Skåne men mitt i viken går gränsen mellan landskapen där Blekinge är på den östra sidan. Följer vägen längs med viken, kommer till där det öppna havet tar vid och skärgården blir synlig. Vid en plats vid namn Bockaholm, finns en mindre väg där jag kan ställa bilen, för att sedan gå ut på de strandängar som ligger närmast vattnet. Ännu har inte den boskap som betar där släppts ut, och kan därför gå med valpen lös.
Vinden är svag, vattnet klart och fint, kluckar lugnt mot stranden, som visar tydliga tecken på att gässen uppehållet sig där, deras torkade bajs ligger överallt. Vi vandrar, följer kusten så gått det går, hoppar på tuvar där vattnet står kvar, ser strandskator på en sten, grågäss par simmar ut från land, flera flockar med vitkindade gäss drar omkring.
Här finns platser med grunt vatten och sandbotten lämpliga att låta Robin få sin första kontakt med vattnet. Hon springer i kanten men mer blir det inte, har en tennisboll i fickan men avstår att kasta den i vattnet, har lågskor och får problem att hämta den om Robin inte känner för det.
Vi går en km längs med havet, vackra vyer, i ett stenrikt landskap, ibland mindre busksnår, ett område med vass och öar utanför. Robin behöver vara ifrån Nelly för att inte bli beroende av henne, att hon alltid ska finnas där, utan följa mig. Jag säger inget bara går och hon följer, vill att det är hon som ska hålla reda på mig och inte tvärt om, ofta går hon upp på stenar och följer mig med blicken. Vi har varit iväg och det närmar sig lunch, så vi går mot bilen, nu med vetskapen om att hit kan vi ta oss igen, och då kan Nelly vara med, börja träna Robin att bli bekväm med vattnet och få möjlighet att även hämta utkastat i vattnet.
(Se bild under Aktuellt)

alt

alt

alt

Funnit varandra

2019-03-27 Far och dotter har funnit varandra, leker inte Robin och Nelly är det med hennes pappa Boy, hon hoppar i full fart på honom, och han accepterar och svarar med lek tillbaka.
Ligger på rygg med henne ovanpå ibland hennes med huvud i sin mun. Boy vill leka med övriga hundar och då ofta med Nelly, då är Robin där som en tredje part kastar sig in emellan och får sina smällar med tar dessa och går på igen.
Härligt att se, och lärorikt för Robin.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

alt

Inget man vill ha

2019-03-26 När man ser denna blomma ute i naturen, som när jag var vid ån och såg dem på soliga platser tycker man det är trevligt och den är på sitt sätt vacker, något som hör våren till. Tanken är tvärt emot när den sprider sig och kommer överallt i trädgården, inget man vill ha och då försvinner det vackra i dessa blommor och betecknas som ogräs som i rosenrabatten. Ännu har de där inte kommit så långt på de öppna ytorna men det lyser grönt, inte av gräs utan av just dessa vårlökar. Att där försöka bekämpa dem går inte, när de vuxit upp får gräsklipparen komma fram och göra jobbet på de öppna ytorna för att hålla dem tillbaka, men på andra platser är det bara att acceptera och inte bry sig.
Även om de varje år blir fler och sprider sig till nya platser.
(Se bild under Aktuellt)

Vårlök i rabatt

alt alt

Fler artiklar...

Sida 7 av 297

<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>