Smedmästarens Blogg

En vanlig dag

2020-01-18 En vanlig dag i vintermånaden januari, går runt i trädgården och plockar upp efter hundarna, vilket vi gör flera gånger om dagen. Gräset är grönt och man ser att det växer, har släppt ut dvärghönsen i den större voljären, de plockar av gräset. De finner daggmaskar, någon får fram en större, springer runt medan andra jagar, vill ha del av bytet.
Att det finns mycket mask i marken, syns på alla små jord bunkar som maskarna lämna efter sig på gräsmattan, något kletiga och fastnar på skorna en rest produkt från de löv som de dragit ned i marken. En ensam maskros har kommit fram och slår ut, alla blir vi lurade av det varma vädret.

Det låg ett ägg på marken i voljären, årets första, varmt väder, ljusare dagar, påverkar hönsen och det leder till att de blir mera aktiva. Stimulerade även mig att räfsa och rengöra, ta bort bajs och fjädrar i voljären när hönsen var ute.
Kunde inte undvika att höra ringduvornas hoande, de hörs från olika håll, uppträder som om det var vår, och vädret påminner om det. Även talgoxarnas vårsång hörs, visst är det annorlunda, vill man se snö så får man följa skidtävlingar på TV, vilket intresserar.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Några chanser

2020-01-16 Mats E och jag gjorde ett nytt försök att träna våra hundar under jakt, främst då våra yngre på Stensnäs marker där vi hade fått möjlighet att fälla fasan för dem.
Vid denna tid och efter flera jakter är fasanerna väl medvetna om vad som är på gång med folk och hundar i marken, löper i första hand undan, eller lyfter på avstånd. Viljan att trycka är borta, liksom mycket av vegetationen som ger skydd är mindre, och detta påverkar.
Men vi fick några chanser, där fasaner lyfte i hundarnas närhet och vi kom till skott med efterföljande apportering. De unga visade sig lugna i skott och flog, vilket vi hade kontroll på sedan tidigare. Efter att fikat tog vi nytt område då med äldre hundar, och där fälldes ytterligare en tupp, till de två vi hade från tidigare. Härligt att i fint väder få gå fritt på dessa marker, med spaniel i på många områden i fin biotop för fasaner, och efter en ny runda kände vi oss nöjda, och vill tacka för detta.

Hade gått och tänkt på hur högt det var där Robin hoppade från nocken på taket till den förmodade gamla jordkällare som vi passerade när vi jagade förra gången. Tog mig dit och konstatera att det var ca 2,7 m till marken, hade nu kamera och tog bilder.
(Se bild under Aktuellt)


Här hoppade Robin från nocken                                              Robin med tupp

alt alt

Tar för sig av

2020-01-12 Kommer körade med bilen, ser att det finns mycket gäss på ett fält som odlats morötter och då finns rester från dessa på marken som gässen tar för sig av. Förbereder med kameran i fönstret, vet av erfarenhet att så länge bilen är i rörelse, accepteras den mer än om man stannar, uppfattas då mer som ett hot av gässen. Saktar in och tar bilder, gässen grå- och sädgäss med sträckta halsar börjar gå längre ut på fältet, och när jag stannar, lyfter de närmsta och slår längre ut.
Allt blev som jag förväntat mig, fick några bilder och gässen gick kvar fast längre från vägen.
(Se bild under Aktuellt)

alt

alt

Det var farligt

2020-01-09 Mats E och jag hade bestämt att utnyttja erbjudandet vi fått för att vi hjälp till på Stensnäs. Tanken var att få fälla någon fasan för våra unga hundar om det fanns möjlighet i en rätt situation. Vädret är som det är men det var lovat några timmar på förmiddagen utan regn. Väl där diskuterade var vi skulle gå, och valde gräsmark med ung plantering, trevligt att gå fram i och bra kontroll på söket, turades om med en hund i taget, vi var rätt nöjda med hur hundarna sökte, såg rådjur framför oss. Robin stannade ibland i högre gräs, och intresserade sig för sork, något som unghundar ofta gör när ingen annan vittring finns, för att senare avta. Gick över backar med snår och högre vegetation men ingen kontakt med fasaner. Vi hade sett flera när vi körde ut till platsen där vi började men inte här, tror de sprang före oss i snåren.
En händelse med Robin, var när hon i sök kom upp på taket till en äldre byggnad inbyggd i en slänt, med taknock och gavel med dörr, fritt ut i marken. Ser henne där uppe, och blir förvånad när hon direkt utan tvekan kastar sig ut i ett hopp från ca tre meters höjd, landar som om inget hade hänt inte långt från mig. Det kunde gått illa, med skada som följd vid
nedslaget.
Att hon inte hade någon känsla i sig, som skulle bromsat henne, att det var farligt, men samtidigt visade hon något positivt att utan rädsla göra hoppet, nu gick det bra och hon sökte bara vidare.
Frågade Mats om han såg det, han hade uppfattat något genom glesare vegetation som kom i luften men inte vad det var.
Vi kom fram till större täta snår, där fanns fasaner, fem hönor sprang ut och lyfte, flög lågt över en gräsmark, detta en bit framför Robin, ingen riktig situation, hon var inte i kontakt som jag velat. Här var tufft, täta snår, med täta buskar och björnbärs revor, här hade krävts mera rutinerade hundar som med kraft skulle sökt i detta. Vänder tillbaka, tuppar lättar långt framför i marken, vill inte trycka. Vi tar en mindre väg, med lägre snår i kanten, Mats låter sin unghund ”Tindra” söka, Robin går vid mig, jag ser tiken, något rörde sig någon meter framför, var det en björnbärsreva som hon var på, tänkte jag. Men så ser jag rörelse en bit fram, något svart, en liten kanin, ett par decimeter, säger det Mats, den är ute och visar sig från snåret ett par gånger på min sida, men var kommer den ifrån, någon måste ha dumpat den intill vägen, för här på marken har inte funnits kaniner på flera år. Vi vill inte störa mer utan lämnar den.
Väl vid bilen, flyttar vi oss, tar en fika, överväger om vi ska gå mer, det hade kommit stänk på bilrutan, men vi provar, går på olika områden, ser inte samma vilja i Robin, verkar trött, blir mera frågande, och tar inte för sig nu i låga taggiga marktäckande snår.
Detta sista gav inget och regnet som lovats kommer, vi avbryter, när vi är vid bilarna ökar regnet, som blir kraftigt på väg hem. Inga skott hade lossats, inga korrekta stötar på fasan, vi var ju inte ute för att bara skjuta fasaner, då hade vi kanske gjort annorlunda, men ändå nöjda med dessa timmar.
Vi diskuterade att kanske gör ett nytt försök längre fram med bra väder.
Robin i gräsmark

alt

Mitt i detta

2020-01-08 Var med om en händelse som jag inte upplevt på detta sätt med fåglar tidigare, bara på längre håll där flocken var flera hundra meter lång med tätflygande fåglar, men nu fanns jag mitt i detta.
Kom sakta körande på en mindre väg i ett bokskogsområde hade varit ute med hundarna.
Då jag ser stora flockar med mindre fåglar, bestående av många tusen individer, de finns alla sidor runt mig, flera sätter sig på vägen framför mig, tar ned rutor båda sidor på bilen och försöker med den mindre kameran fånga detta som händer, de flyger över vägen tycks aldrig sluta, denna stora flock, som hela tiden är i rörelse. Vad jag kan se är det bergfinkar och även bofinkar, de söker de nedfallna bokollonen. Svårt att beskriva det som sker, när jag ser ut i den öppna bokskogen ser det ut som ett snöfall av stora flingor, det vita mellan vingarna i bergfinkarnas fjäderdräkt är det som syns.
Håller kameran utanför fönstret och försöker i blindo ta bilder, även genom framrutan på bilen, fantastiskt att få uppleva detta som hände.

Bergfinken är en nordlandsfågel skulle vid denna tid i höstas flyttat söder ut, men det varma vädret och snöfritt har gjort att de finner föda och stannat kvar och just bokollonen är viktiga för dem.
(Se bild under Aktuellt)
Det vita är fåglar likt stora snöflingor

alt alt

alt alt

 

Nu gick allt bra

2020-01-07 Har åter tankarna att göra något med hundarna, tar fem i bilen (kan inte ta fler), det blir de yngsta som brukar få följa med mig.
Kör nu mot skogsområden några km från bostaden, mycket här är mestadels bokskog, längs den större vägen finns flera platser att sätta bilen på. Från denna finns flera mindre skogsvägar som man kan vandra på, tar stavar med, vandringen blir mycket uppför och då är dessa till hjälp.
Stannar på nytt ställe än jag gjort tidigare, de fem hundarna går lösa vid mig, om någon kommer framför stöter jag till med staven och då rättar den in sig i gruppen.
Vi går, allt är tyst, stannar jag stannar de utan kommando, tryggt att veta, förväntar mig inte att möta någon här. Säger stanna och går själv vidare, tar bilder på dem på vägen.
Kommer till en korsning, stannar och funderar, var går jag nu, kan ju de flesta vägar efter att jagat i området i flera år. Då kommer en mountainbike cyklist, far förbi utan att se oss, en bit efter en ny denna kastar ett öga mot oss fortsätter.
Hade sett innan kraftiga stigar i anslutning till där vi gått ute i terrängen efter dessa cyklar.
Vi vänder om, går samma väg tillbaka, efter en stund bak ett krön möter vi några med hundar, en man en kvinna en löshund typ labbe två större hundar i koppel, ser att de blev överraskade på deras beteende. Jag stannar liksom mina hundar, ser att kvinnan tar sig snabbt bort från vägen med den lösa hunden och en i koppel, de kopplade hundarena drar och skäller mot oss, mannen sätter sig en bit från vägen och håller hårt sin hund, försöker att lugna denna. Mina lösa hundar bryr sig inte, när de tycks ha läget under kontroll går vi, säger hej till mannen som gör det samma.
Tycker mig kunna läsa hans tankar när min flock passerar, så skulle han nog vilja kunna gå med sina hundar. Själv har jag en bra känsla, helt lugnt i min flock, ingen bryr sig om de andra hundarna och vi går stärkta vidare.
Men tanken kom vad hade hänt om de haft alla lösa, säker för alla en otrevlig situation, nu gick allt bra, men de fick nog något att tänka på.
(Se bild under Aktuellt)

alt

 

En liten sak

2020-01-06 Hustrun Rita, svärdottern Katarina och barnbarnet Vilda har tagit välförtjänt semester och är borta en tid för vad de kallar en träningsvecka. Men de drömmer även om sol, bad och värme. En del är att komma från vardagen och dess sysslor mot att mera tänka på sig själv, även detta är positivt.
Det blir då att jag ska göra olika saker som jag inte brukar, hundar och höns ska ha sin tid, vilket vi brukar hjälpas åt med, men nu ligger det på mig och det fixar jag.
Matlagning som Rita alltid står för, förutom på morgonen då jag fixar kaffe och te samt plockar fram, får jag själv ordna och har sagt, det är inga problem, finns det rökt fläsk, ägg och potatis, så klarar jag mig länge på det. Det är ordnat bruna bönor och ärtsoppa i korvar lätt att fixa till, även infrusna resterande rätter kan jag ta fram mm. Att laga mera avancerat skulle jag klara, har gått kurs, men till bara mig, nej det får vara.

Har själv tänkt spara på disk, skölja av tallrik och glas efterhand liksom bestick, men trots det var det tredje dagen disk i vasken. Tänkte ta tag i detta när jag rengjorde hundarnas skålar, började då leta efter gummipluggen för vaskens hål, genomsökte allt i den närmaste omgivningen, kökslådor, vaskens underskåp, överskåp mm. Men fann den inte, svårt att diska utan att ha vatten i diskhon. Kan inte ringa till dem och fråga efter pluggen tänkte jag.
Tog bilen och körde till Sölvesborg, det fixar jag utan att störa dem var tanken. Väl där frågade jag i affären efter vask plugg, hon i kassan visade vägen, de fanns på en krok på väggen, men där var olika sorter, bestämde mig för en med tapp i mitten, på den jag inte fann hade tapp och var blå denna var grön men den var mest lik.
Tänkte då, det löste jag bra, provade direkt i vasken, men tappen passade inte, gick bara ned en bit, försökte trycka hårt men icke. Den ville inte suga fast, tänkte den tätar alltid något, höll den på plats, medan jag spolade upp vatten, det tycktes hjälpa. När det var mer än halv tog jag bort handen, tog diskmedel i vattnet och började diska, det dröjde en stund sedan öppnade sig pluggen och då sjönk vattnet betänkligt, ned med handen och fick den på plats.
Det var inte helt lätt att håla pluggen och diska med en hand vilket nog alla förstår, det blev därefter, men får lösa det med att lägga en tyngd på den vid nästa diskning var tanken eller ordna en ny.
En liten sak, men det kommer kanske mer innan de är hemma.

alt

Himmel och hav möts

2020-01-05 Tog efter lunch, några hundar i bilen, tänkte gå en runda med dem, ingen jakträning bara så vi fick röra på oss. Körde mot Tosteberga ängar ett favorit ställe, att där gå mot havet, men på parkeringen var många bilar, tydligen flera med samma tanke. Eftersom jag går med alla fem lösa vid mig, och man inte vet vad man möter, ibland lösspringande hundar utan kontroll, och det kan uppstå situationer, därför körde jag förbi. Hamnade ute i hamnen, alltid händer där något om man är intresserad av fåglar.
Två personer stod med kikare spejade ut över ett lugnt hav, på avstånd flög en örn och andra fåglar syntes tydligt i ljuset som var speciellt med dis och motljus och skapade en speciell stämning där himmel och hav möts. Tog några bilder innan jag körde vidare, tänkte visa dessa.
(Se bild under Aktuellt)

alt

                                                                                            alt

Fler artiklar...

Sida 8 av 320

<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>