Smedmästarens Blogg

Han är envis

2018-02-21 Åter kallare efter en mildare period, står vid vaktelburen och byter de frusna vattenskålarna mot nya med varmt vatten. Har en grind i gärdsgården ut mot det odlade fältet som nu är plöjt, skymtar i ögonvrån att något vitt som far förbi, tänkte på en fågel.
Gör klart med vattnet, går sedan och ser över gärdsgården för att se vad det var.

Konstatera då att det inte var en fågel, utan två harar, vilka är på varandra en bit ut på fältet, en hona som uppvaktas av en hane. Han är envis och hon försvarar sig med att sparka bakåt och tussar från hanen släpper. Det vita som jag uppfattade måste varit den vita svansen på den sista haren som passerade någon meter utanför grinden och då helt nära mig.

Tar detta som ett vårtecken, hararna parar sig tidigt och får ungar innan vintern är över.
Andra som är inne i samma parnings period är räven, som nu kan ses springa omkring även mitt på dagen, såg en räv för några dagar sedan från bilen komma längs en gärdsgård ut på öppet fält mot den mindre väg jag kom på, upptäcker bilen, kastar om och springer över fält i högsta fart, ingen chans att bilder fast kameran fanns vid min sida.
(Se bild under Aktuellt)

Arkivbild

alt

Vi får vara nöjda

2018-02-20 Vi är inne i en period som gör att dagarna inte har varit som tidigare, vi hämtar tidningen som vanligt, och det första man ser efter är de tider som finns för all den sport som ett OS erbjuder.
Är man då sport intresserad är det lätt att dagarna planeras efter OS programmet.
Vi vill båda följa främst längskidor och skidskyttet, tycker det är intressantast.
Och det är där Sverige lyckats få sina medaljer, och då kommer patriotiska känslor fram när man ser lyckliga svenska medaljörer utstråla sin glädje över vad de lyckats med.
Det blir lätt att själv bli berörd av detta.
Men vid OS sitter man där och ser på mycket annan sport som man aldrig annars bryr sig om, och ofta är det Norge som dominerar, med stora framgångar, inget man gläds vid, men beundrar, hur de kan vara med i så många grenar och placera sig.
Hade vi inte haft våra skidtjejer hade det inte blivet mycket att hänga i granen.
Men nu närmar sig slutet på OS och vardagen kommer att bli mera normal, men vi hoppas ändå på medaljer i de återstående skidstafetterna.
Och vi får vara nöjda med det Sverige har åstadkommet och konstatera att vi inte är bättre.
(Se bild under Aktuellt)

alt

Blev inte bättre

2018-02-19 Den glädje vi upplevt med Ila och hennes valpar, förbyttes i en sorg över det som vi inte hade tankar på skulle hända.
Ilas, Nellys och många andra framgångsrika hundars mor, Smedmästarens Gry har en kortare tid inte varit sig lik, har inte varit aktiv, har bara velat ligga kvar när de andra tikarna ville ut.
Har haft dålig aptit, men varit bra i magen, men något har inte stämt, vi har undersökt henne själv vid flera tillfällen men inte sett något.
Vi tog in henne och samma beteende, låg och sov, fick bära ut henne och hon gjorde sina behov men inte mer.
Rita gick igenom henne igen och fann att det inflammerat vid en klo, och det luktade.
Beslut då att ta henne till veterinären, för att de skulle titta på detta.
Rita fick en tid, och tog henne dit, där fick hon en lugnade spruta, det rengjordes vid klon, och hon fick olika mediciner, och fick komma med hem, sen eftermiddag.

Hon var som drogad, ville inte stå, från sittande gled hon ned på golvet och låg helt stilla.
Vid flera tillfällen var vi och lyfte upp henne, till sittande men hon låg snart igen.
Hon blev inte bättre, så Rita körde åter till veterinären och då sent på kvällen, gjorde vad de kunde, med röntgen och prover men såg inget som kunde vara orsaken till hennes tillstånd.
Och trots att de gjort mycket var de inte klara över vad det var, antog då att inget hade att göra med klon, utan något annat och de kunde inte göra mer.
Det lugnade medlet, gjorde att hon slappnade av, och tanken de hade att det var något i tarmarna som påverkades av detta, på ett negativt sätt.
Alternativet var att ta henne till något djursjukhus sent på kvällen, eller fick vi avsluta hennes lidande för det var konstaterat att hon hade ont.
Vid snart 11 års ålder tycker vi inte det är försvarbart att plåga henne mer, i det tillstånd hon nu var.
En gråtande Rita kom hem, utan Gry, och jag hade redan när de körde iväg anat att det skulle sluta på detta för oss oväntade och sorgliga sätt.
Gry har varit en tik, själv SEJ(j)CH som fått fram valpar med ypperliga egenskaper, som hävdat sig på jakt, agility, lydnad mm.  Och borde fått några år till, att avsluta sitt liv på ett bättre sätt, men allt rår man inte över, så som i detta fall.
(Se bild under Aktuellt)

Gry

alt alt

Allt är lungt

2018-02-18 Ilas valpar har nu blivet en vecka, allt är lugnt och tyst och valparna växer.
Ila gör ett bra jobb, sköter sina små på ett utmärkt sätt, och har mat till dem, och då är det lugnt även för oss.
Det hörs ibland något gny, då är det någon som kommit bort från de övriga som ligger tillsammans i en klump. Och man förstår att denna kontakt med varandra är viktig för valpen.
(Se bild under Aktuellt och under Hundar/Valpar)

alt

 

Den chans jag fick

2018-02-17 Skulle ut och gå med Boy, stannar och lämnar bilen när jag kommet över Mejeribron. Tänkte gå en bit där det fanns chans att ta sig fram, vilket på flera ställen är problem på grund av det höga vattenståndet.
Då ser jag en rörelse, bland några grenar vid ett träd som står nu i åns vatten, kommer närmre och ser att det är en strömstare, första gången i vinter som jag fått se denna intressanta fågel.
Den flyger, strax över åns vatten, passerar under bron, men som jag ser det kom den inte vidare.
Följer ån till bron, tror att den sitter på en sten helt nära andra sidan bron, i skydd av en större trädstam går jag närmre, har inte kamera med större objektiv, så jag måste komma nära.
När jag nått den position där jag inte kommer närmre, ser jag försiktigt vid sidan av stammen, och strömstaren sitter kvar, hinner ta en bild innan de flyger en bit ned längs ån sätter sig på en gren i vattnet. Det var den chans jag fick, men nu vet jag att den finns i området och kan kanske få se den igen under senvinter och vår.


(Se arkivbild under Aktuellt)
alt

 

En första föraning

2018-02-16 Nu när dagarna blivet längre och ljusare och vädret mildare då börjar de första blommorna ute komma fram, en första föraning om den vår vi har framför oss.
En av de tidigaste är snödropparna där själva blomman nu börjar slå ut.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

En stridbar fågel

2018-02-15 En fågel som vi ser regelbundet från köksfönstret är rödhaken, ingen fågel som bryr sig om solrosfrön, som flera andra. Hoppar gärna omkring på marken under matplatsen, plockar spill från talgbollar och annat som de andra fåglarna river ned.
Rödhaken är en stridbar fågel, den som finns här kör bort andra rödhakar som visar sig, och även sparvar och pilfinkar får ge sig om rödhaken bestämmer sig för att vara herre på täppan.
En fågel som vi ser i trädgården året runt och häckar säker även här men har aldrig kommit på var den gömmer sitt bo.
(Se bild under Aktuellt)

alt

Ensamt större träd

2018-02-14 I ett ensamt större träd i det öppna landskapet samlas svartfågel, som vid vintertid består av större flockar, i detta fall råkor och kajor. Från detta träd flyger fåglarna och slår på de närmsta fälten, för att söka ätbart.
Vid störningar kommer de tillbaka till trädet en stund, kontrollera läget från sin höga utsiktsplats, för att åter söka sig till fälten.
(Se bild under Aktuellt)
alt

 

                                                                               alt

Fler artiklar...

Sida 9 av 269

<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>