Smedmästarens Blogg

Ila går vid mig

2019-04-14 Ibland när man ska ut i naturen, med kamera och hundar, tänker man på lämpliga platser. En har varit att ta mig till Ynde och det naturskyddsområde som är vid Siesjön östra sida, vilket även blir i Blekinge. Fågelvägen från vår bostad är det ca 3 km.
Vid denna tid brukar paddorna var igång med sin parning, och i detta område brukar det finnas mängder. Har Ila med, vi vandrar från bilen en halv km till vi kommer till det intressanta området, med fågeltorn där man ser över den vassrika sjön. På vägen dit vid en grind satt en skylt, hundar skall vara kopplade, och jag som inte hade koppel med mig.
Har ju alltid hundar lösa, men vid mig, aldrig springande fritt i marken, utom vid jaktträning på mark som jag får och kan ha hundar lösa. Jag fortsätter, Ila går vid mig, många grågäss på fälten närmast sjön, några vandrar bara iväg andra lyfter, slår ute i sjön.
Går upp i utsiktstornet, Ila sitter under trappan när jag går upp, det är det längsta hon är ifrån mig.
Grågäss och mängder med dykänder ligger på det lugna vattnet, ser ut som viggar.
Där finns längre sträckor med gångbryggor i vattenkanten innanför de högre vassar som skymmer sjön. Men nu har man huggit öppningar i vassen från bryggan, på några platser och där är sjön synlig. Går och ser i det grunda vattnet med avhuggen vass efter paddor, men inget levande syns till, ser tillslut en död padda i vattnet liggande på rygg, blir undrande vad har hänt, hade kollat datum vid besök vid samma tid något annat år, och då fanns paddorna här.
Går på bryggorna tills de avslutas med ett nytt men mindre torn, klättrar även upp i detta och ser ut över sjön. Det har inte givet det jag förväntade mig, längre fram finns det mycket trollsländor, fjärilar och mera fågelliv, har även sett snokar, men det är ännu för tidigt för dessa.
Jag och Ila väder tillbaka, möter två killar som ska ut och fiska, pratar lite med dem, snart är vi vid bilen och vänder hem.
(Se bild under Aktuellt)

Utsikt från torn                                                                           Öppning i vassen mot sjön 

alt alt

alt alt

Hade inte bestämt mig

2019-04-13 Rita undrar på morgonen om jag ska fiska, svara litet svävande att jag inte hade bestämt mig. Hon skulle gå sin runda med ett par hundar, idag kom turen till Nana och Andy.
Rundan tar 1,5 tim, och hon turas om med olika hundar.
Gick och tvekade, men tog Alice och Ila med i bilen, hade fiske grejorna i bilen, kör in i hänget ned till bron. Tar fiskespöet och går ned till ån kastar några kast, men ångra mig tror inte så mycket på det, går till bilen. Tar ut Ila, går en runda där hon får söka, i trevlig spanielmark, kastar ett par dummys och någon jag bara lämnar i marken som jag skickar på, detta är något hundarna gillar, så det blir att jag även tar en mindre runda med Alice.
Kör tillbaka, men får en tanke att prova fiska på nytt, stannar och går iväg, till ett tidigare bra ställe men inget händer, provar på ett par platser där det finns möjlighet att kasta på väg tillbaka.
Då händer det, följer linan där den skär vattenytan, allt går snabbt, i det mörka vattnet ser jag fisken i hugget. Det stora gapet som slukar wobblern, motstånd och plaskande, en större gädda, håller linan spänd och står en stund och avvaktar, sedan ska jag plocka fram huggkrok under västen, kameran ska ut ur fodralet, tar bilder. Ser att gäddan har slukat Wobblern, linan syns bara komma ut från gapet. När den lugnat ned sig något efter ett par rusningar tar jag den mot åkanten och lyfter upp den med huggkroken, en fin gädda, får inte ut wobblern som sitter långt ned i svalget, får kapa linan och reda ut det hemma. Den visade sig sedan väga 3,0 kg en hona med större romsäckar, mycket mat för oss som gilla kokt gädda med pepparrotsås. Även romen tas tillvara, bakas i ugnen till en rom låda att skära som pålägg på smörgås mm.
Ett hastigt beslut som än en gång lönade sig, stora gäddor i ån tar allt levande de får fatt i
inte bara andra fiskar, även bl.a. ligger andfåglarnas ällingar illa till, tror att ingen vill ha dessa gäddor i ån.
Kan konstatera, att en kort stunds fiske gav utdelning.
(Se bild under Aktuellt)

 

alt alt

Se detaljer

2019-04-12 Ofta när man ute i naturen, har man för bråttom, för att se detaljer, tänker i detta fall på olika växter. Men tar man sig tid och ser närmre, finner man att även de vanligt förekommande växterna är riktiga konstverk. Tog några bilder på blommande vide, och då, när man ser närmre på dessa är det verkligen fint, tycker jag.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Har börjat förstå

2019-04-11 Har Boy och Robin med ut i marken, de är med ute på ett hygge, där får Boy sökträna, han arbetar med bra fart, och undantagsvis behöver jag ge någon signal, när jag tycker att söket blir på gränsen till stort. Vill när Robin är med inte ge signaler till Boy, som inte berör henne, och hon blir undrande, det är inte bra.
Hon gör som hon brukar hänger efter där det går och hon blir äldre och större och lyckas nu följa honom bitvis.
Båda fick några apporterings uppgifter, har börjat med två markeringar för Robin och hon har börjat förstå att det finns en till när hon hämtat den första.
Det har tagit en tid med att hon inte kissar inne under de timmar hon är med Nelly i inne- rummet där de båda rör sig fritt från kväll till morgon, det har hänt någon gång men inte mer.

(Se bild under Aktuellt)
alt alt

Allt det vackra

2019-04-10 Kan inte låta bli att ta bilder på vilda vårblommor som vi stöter på när jag är ute med hundarna. När vi var i skogen med Boy fann jag blåsippor, vid havet i lä av buskage mot söder i den värmande solen fann jag violer. Gick en runda med Nelly och Robin i ett kuperat bokskogsområde, här i backarna där solen lyste, kunde jag på avstånd se den vita färgen från blommande bestånd av vitsippor på flera platser, men även längs den stig vi gick.
Det är bara att ta åt sig av allt det vackra i naturen och uppskatta att man får den möjligheten att uppleva detta.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

En tankeställare

2019-04-09 Fick mig en tankeställare med att ha hundarna i kallt vatten, som senast vid havet. Dagen efter hade Ila fått det vi allmänt kallar vattensvans, en svans som bara hänger ned, motsatts på en frisk viftande svans. Och vad vi förstår är det även smärtsamt för den drabbade. Rita har ett par dagar gett henne smärtstillande och nu är hon normal igen.
Vi har den erfarenheten att har en hund en gång haft vattensvans, är risken större att åter få det. Nu kan ju även hennes tidigare skada på svansen varit en faktor.
Tänker nu på att jag en tid varit med valpen Robin vid vatten för att få henne att gå ut och simma efter något jag haft med och kastat ut, men nu tänker jag vänta med det.
Får resonera med mig själv, vill jag gå barbent ut i vattnet och locka på henne, svaret blir inte nu, det är för kallt, då ska inte heller valpen ut. Det är ingen brådska med detta, vi får förhoppningsvis varmare väder framöver och med det varmare vatten.

Tar idag nya bilder på fåglar fångade i flykten, samt en bild som jag också tog, tyckte den utmärkte sig, men nu efteråt vet jag inte vad det är.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt

Det kyler

2019-04-08 Tar Nelly, Ila, Alice och Boy bak i bilens hundbox och Robin i en hundbur i baksätet, kör mot kusten. Tanken är att vandra med hundarna vid Tosteberga ängar mot den södra delen och fram till vattnet. De äldre går lösa vid mig, valpen springer fritt, ofta något före. Den kraftiga ostliga vinden känns genom fliströjan och det kyler. Även här stöter vi på vitkindade gäss, både på fälten och flygande helt nära, försöker att se tecken på kaniner i marken, men tyvärr syns inte mycket som tyder på det. Trodde jag skulle träffa på backsippor, men de var i sin linda, endast blad och små knoppar, men mycket smått, det samma gällde gullvivorna, endast små blad jämt med marken.
Ett par större vadare lyfter i motljus från strandkanten ser inte med säkerhet vad det var.
Vågorna slår mot stranden, har en tennisboll med mig, kastar den i vattnet vid stranden, den driver iväg, men längs med stranden. Robin hämtar den en gång i vattnet, men tvekar efter det, de andra hundarna sitter nu en bit bort och ser på oss som nu kommit från dem.
Förstår att Robin inte tycker det var inbjudande att vara i vattnet, men kastar bollen så att de övriga får ut och hämta den vars en gång, väl på land skakar även de, kallt i vattnet och luften, det kyler.

Vi tar vägen tillbaka på stigar genom buskmarken, här känns det inte lika kallt, blåsippor och violer på spridda platser, längs vår väg. Hade på vägen mot havet när vi gick sett en mörk fasantupp, och nu när jag börja köra har vi en röd tupp nära bilen, får bilder på denna.

Det fanns inga bilar på parkeringen och jag såg inga andra människor i marken.
Stannar till på hem vägen vid ån, fortfarande högt vatten stånd, ser de första sädesärlorna denna vår.
Vi alla hade fått röra på oss, och det var en av anledningarna till denna tur.
(Se bild under Aktuellt)

Robin har blötat ned sig                                                             Ila är ute och hämtar bollen

alt alt

De var hungriga

2019-04-07 Rita fick ett samtal hemma vid lunchtid, det var barnbarnet Froste 14 år som ringde. Rita svarade, ”Vad gör du farmor”, jag håller på med middagen svarar Rita. Froste undrade om vi kunde köra ut dem till Landön de var sugna på att fiska. Han var hemma i Kjuge, (1,5 mil från oss) hade två kompisar.
De hade hört från någon att man kunde stå på land och fiska havsöring i havet på denna plats. Rita sa, att farfar inte var hemma, men skulle komma hem för det var snart lunch, så det fick bli efter vi ätit, först då kunde vi köra.
Efter en stund ringer Froste igen, och undra om farfar kunde hämta dem så de kunde äta med oss för de var hungriga. Rita lovade att ringa mig, frågade om jag kunde köra ut och hämta pojkarna, vilket jag gjorde. Rita hade allt klart när vi kom, fläskkarré, sås och potatis, och det gillade pojkarna. Efter att de fått provat och lånat stövlar körde vi till Landön (ca 3mil) som är en udde ut i havet med skärgård utanför, där på de yttre stenarna mot havet skulle de fiska. Jag hade lovat ta bilder på fisken, och de lånade min huggkrok som var i bilen.

De stod på stenar och kastade, hade lådor med olika drag, bytte och testade men hade ofta bara växter med upp. Jag satt på en sten bakom, såg på dem och njöt av utsikten och de fåglar som flygande passerade eller fanns på vattnet. Tiden gick, de ville vandra iväg längs kusten hoppande på stenar till bättre ställen, då gick jag och satte mig i bilen, där jag hade fin utsikt över omgivningen, kunde i kikaren bl.a. se på skarvar som dök efter fisk.
Hade suttit en stund då det ringer, det var Froste, ”Var är du farfar”, sitter i bilen, men fiska ni, jag väntar. Efter ca 20 min hör jag gänget komma bakom bilen, och som jag väntat mig utan fisk, de lastade in spön och lådor. Kan du köra oss till Preem i Bromölla vi är fika sugna sa Froste. Det är ungefär 2,5 mil, är det inte långt för att fika tyckte jag.
Vi körde, under tiden kom jag på ett närmre fikaställe, och undrade om det gick bra, det var ok, men jag frågade vad ska hända sedan, svaret var att de ville till en bra fiskeplats och hörde hur de diskuterade i bilen.
Vi kom till kiosken och killarna gick in, kom ut en och en med glass, chipspåsar och godis.
De hade kommit fram till att på Ivö ute i Ivösjön där skulle det nog vara bra, vilket innebar några mil norr ut och färja över till ön. Det hade gått ett antal timmar, jag var rätt nöjd, så jag föreslog att jag kör hem er till Kjuge, hörde inga protester, så det fick bli så.
Uppskattar att Froste hörde av sig och ville få transport för fiske, kanske vi kan göra om det något mera planerat en annan gång, eftersom vi har samma intresse.
(Se bild under Aktuellt)
alt alt

Fler artiklar...

Sida 9 av 301

<< Första < Föregående 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Nästa > Sista >>