2020-09-08 Hade lovat gamla Nana att få följa med på riktig jakt, har fått möjlighet att jaga duvor. Och det fick bli att hon ensam fick komma med som apportör, säkert trevligt för henne att inte som ofta bli lämnad hemma vid jakt då de yngre får gå före.
Vi, hon och jag återkom till den plats jag var vid dagen innan bland tistlar och nässlor.
De senare irriterade Nana som låg och bet sig i tassarna, hade svårt att vara stilla och vandrade runt. Men blev mera koncentrerad när jag sköt, och hon väntade på att få apportera, men det startade med ett par bom innan hon fick söka apport. Ingen lätt apport bland de höga täta bestånden av nässlor och tistlar, och hon fick hålla på en stund innan den var inne. Hade i går önskat mera vind och det blev så för större rörelse på duvorna, men med det ökade även svårigheten att hinna med de snabba duvorna som utnyttjade vinden i sträck mellan fält och träd. Svårare skytte än när de slår för bulvaner.
Nana fick även lättare apporter där duvor föll på stubb.
Nu hade jag infriat det löfte som jag givet henne, får se om det passar vid fler tillfällen.
(Se bild även under Aktuellt)