Känna liklukt

2024-06-29 Häromdagen kom Rita och hade något i handen och undrade om jag visste vad det var för sort av skalbagge hon funnit. När hon öppnade handen och jag fick se den visste jag direkt att det var en dödgrävare med brandgula fält på ryggen, det var inget att ta fel på.
Klart intressant tyckte jag, satte den på vårt trädgårdsbord och tog bilder.
Det var inget svårt uppdrag för baggen var nämligen död när Rita fann den.

Tog och läste om dödgrävare, mycket fanns om dessa intressanta baggar.
Tar kort något om hur det utvecklar sig, det finns åtta svenska arter av dödgrävare, någon helt svart.
Dödgrävare har ett enormt luktsinne kan på mycket långa avstånd känna liklukt från döda djur, större som mindre, däggdjur samt fåglar.
Honan bildar ett par med hanen, där de försvarar och kör bort andra dödgrävare.
Baggarna kryper under det mindre döda djuret, gräver bort underlaget varvid liket sjunker längre ned i marken där honan lägger sina ägg, och larverna kommer fram.
Honan bearbetar det döda djuret, för att mata larverna någon dag innan de kan äta, sedan lever de på liket. När larven är färdigutbildad förpuppar den sig i närheten i marken, efter två veckor kommer den nykläckta dödgrävaren fram, stannar i jorden för att nästa år komma fram och allt upprepas åter.
(Se bild under Aktuellt)

alt alt