2014-07-20 Att skriva blogg varje dag och ofta då ha med aktuella bilder till den text jag skriver, är inte alltid så lätt.
Jag har genom att gjort detta en längre tid satt en ribba och en press på mig själv att prestera.
Vad jag förstår på mail som kommer, med positiva intryck om det jag har på hemsidan, att det intresserar många, vilket även kommer fram på den räknare jag själv kan avläsa på sidans besök.
Och detta inspirerar naturligtvis till att fortsätta.
Vad vill jag förmedla, jo mycket om våra hundar, uppfödning, träning, jakt.
Men även allt det levande i alla former som finns i vår närhet, om man tar det lugnt och ser allt det fina som vi har nära oss, från små kryp, fåglar till större däggdjur.
De finns där, jag rör mig sällan längre än 2 mil från hemmet, och mycket händer bara här i trädgården.
Det är inte bara att ta sig ut i naturen och med vetskapen om att det skall hända något, värt att skriva om och ta bilder till detta.
Många vandringar och försök slutar utan något material med mig hem, och många gånger blir det något helt annat än vad avsikten var när man gav sig iväg.
Den tid jag lägger på detta hade inte varit möjlig, om jag hade haft arbete att sköta.
Men som pensionär disponerar man sin tid till det man prioriterar, därför har det gått, jag gör ju något som alltid har intresserat mig, som fotografering av just djur och natur.
Även om det ibland bara handlar om en död fladdermus.
En annan sak som tillför mig är att artbestämma de insekter som trollsländor och fjärilar som jag tagit bilder på, det tvingar mig att läsa, jämföra på bilder och artbestämma, alla klarar jag inte men det gör att man lär sig hela tiden något nytt, och ju mer man lär sig, så förstår man hur litet man vet.
 
En kvällsvandring, Alice var med, tanker på större däggdjur, i lämplig biotop, slutade med bilder på en av våra mest förekommande dagfjärilar, rapsfjärilen som i stort antal satt mot en av solen belyst skogskant i kvällningen, i grupper om tiotalet fjärilar på flera ställen.
Sökte värmen av solen med utslagna vingar, har inte tidigare sett dessa på detta sätt.
(Se bild under Aktuellt)

2014-07-19 Uppe invändigt i nocken på grannens uthus har ladusvalorna byggt sitt bo.
De har flitigt en tid flugit ut och in med mat till sina ungar, har varit och tagit foto på dessa.
Blixt fick tillgripas för det var mörkt där, högst upp under taket, minst fyra ungar syns, snart klara att lämna den skyddade värld som boet ger och själv ge sig ut på flygtur.
En av föräldrarna kom med mat stannade sedan uppe på boet medan jag var där.
(Se bild under Aktuellt)

2014-07-18 Går upp tidigt solen har inte kommit upp men ändå ljust och fint utan någon vind, tar vägen mot skogen, väl där ser jag en dovhind som står uppe i skogskanten, ser mot något i kanten på fältet.
Upptäcker då att hon har sin kalv där nedanför sig, efter en stund tycker hon det får vara och går in i skogen med sin kalv.
Ett par större vildsvin syns genom buskar på ett fält, kommer dem inte nära innan de är borta.
En fördel på morgonen mot kvällen är att det blir ljusare efterhand, det motsatta på kvällen med tanke på bilder.
Men samtidigt är det så att på morgonen har djuren betat färdigt och drar sig tillbaka, mot kvällningen kommer djuren ut föra äta och finns man på plats innan så finns stora möjligheter att något intressant kommer nära.

(Se bild under Aktuellt)
 

2014-07-17 Efter att på dagen, varit med släpen på tippen, kluvet upp den större gran som välte i fjol, och lagt in det i vedboden.
Kände jag för att se om det kommit några kantareller, det blev inte mycket, men till en paj räcker det, säger Rita.
Efter att givet hundarna mat mot kvällningen, tog jag kameran och tänkte ta mig till ett torn på vår jaktmark, när jag närmade mig möte jag en hare som kom emot mig, stannade till och hoppade upp på en gärdsgård, försvann ut i gräset den andra sidan.
Går vidare ser då att boskapen var på det fält som det tilltänkta tornet var, fick tänka om, ta ett annat i stället.
Ser då på avstånd att korna fortfarande uppehåller sig där under hela kvällen, så det hade inte varit någon mening att suttet där.
Jag hoppas på större djur av något slag skall komma ut från skogen på den öppna betesmarken, men under de timmar jag sitter, är det troligen bara nämnda hare som finns en bit framför mig.
Rör sig på en mindre yta, ätande, små hoppande, ser ut att blunda och jag kan ta mig ned och avlägsna mig och haren sitter kvar.
Får på väg till bilen se andra harar, och ett rådjur, men bara en hare på bild, det var inte det jag tänkt när jag gav mig iväg.
(Se bild under Aktuellt)

2014-07-16 Visst är det så att när barnbarnen Vilda och Froste är hos oss, tycker man själv det är lättas att ta dem med på något man själv är intresserad av.
Därför en dag bar det ut på insektsfotografering, båda med var sin kamera, Vilda hade tidigare fått en kamera av mig, Froste fick låna en av mina.
Tog dem med till stora tistelbestånd, en säker plats för insekter och speciellt fjärilar när solen står på.
Visserligen inte speciellt trevligt att gå runt i pågrund av alla stickande taggar, men de visade intresse och några bilder de tagit var riktigt bra.
De lärde sig namnen på några fjärilar och vi fick bilder bl.a. på en blombock i vacker färg.

Fläckig blombock är en skalbagge i familjen långhorningar, är 13-20 millimeter lång.
Har färg som påminner om en geting för att fåglar skall tro att den är giftig.
(Se bild under Aktuellt)

2014-07-15 Det har fallit mycket regn de senaste dygnen, upp mot 80 mm i området, vilket i och för sig var behövligt.
Men på förmiddagen var det uppehåll, bestämde då med Mats att åter träna vatten med unghundarna.
Mats och Mollie, jag och Alice.
Vid en större parkeringsplats vid sjön kunde vi göra några vattenapporter, en mindre brygga går ut en bit och det finns glesare vass båda sidor.
Lämpligt att turas om att gå längs stranden och kasta ut dummys i vasskanten.
Båda unghundarna gör allt rätt, skickas från bryggan efter markering och tar sina apporter utan förarstöd, med bra avlämningar.
Strävan är att inte lägga ribban för högt och misslyckas, utan öka svårighet och avstånd på ett rimligt sätt, med resultat att unghundarna får bättre självförtroende inför uppgiften av att lyckas varje gång.
Vi är ändå nu upp emot fyrtio meter, och det var inga problem.

Det blev några dubbelmarkeringar på ett nyslaget gräsfält, på inte upptinade kajor, som tagits från viltfrysen, även det till belåtenhet.

Sedan en runda i skogskanten på sök, båda är följsamma, vi går båda tyst, Mats har tagit mitt sätt att träna detta på och Mollie gör det bra liksom Alice, ett skott med pistolen medan de söker, båda stannar direkt och är helt lugna, ett bevis på att det sitter där.

Även Tom fick skott och han apporterade, och fortsatte efter detta att söka, ett steg framåt i hans skotträdsla som jag hoppas skall släppa med tiden.
Han har på ett positivt sätt ändrat sig, är nu en glad hund som verkligen vill apportera och det med fart.

Tar idag några bilder på en pärlemorfjäril, tagit för några dagar sedan.
Flera av dessa fjärilar är svåra att skilja på om man inte ser yttersidan på vingen, och i detta fall fick jag bild på den och då ser man att det är en skogspärlemorfjäril. 

(Se bild under Aktuellt) 

2014-07-15 Har varit och gett kaninerna mat, passerar då en järngryta som vi har blommor i.
Upptäcker något mörkt som ligger på den sten som grytan står på, stannar till och går närmre.
Ser då att det är en död fladdermus, och en fluga har även upptäckt den, troligen lägger den sina ägg på fladdermusen.
Tänker då på vad som hände för ett tag sedan när vi fikade, strax intill denna plats, då en fladdermus satte sig på Rita.
Tyckte då att det var ett onaturligt beteende av fladdermusen, orsaken var kanske den, att den redan då var sjuk.
Men med mycket inom djurens värld när det hänt något, så får vi aldrig något svar.
(Se bild under Aktuellt)

   

2014-07-13 När barnbarnen är hos oss, och vi gjort något, kommer frågan ”vad ska vi göra nu”.
Så det gäller att ha något på gång, ett har varit att vi skulle bada med hundarna, vilket barnen tyckte skulle bli bra.
Våra cockrar gillar verkligen vatten, så alla vill med, försöker skifta så alla får chansen.
I dag fick Gry och Nana för första gången sedan valpningen följa med till sjön, tillsammans med Bruno o Alice.
Efter att hämtat två dummys var, som barnen från en sten belägen längre ut kastat, och jag hade sprungit runt i skogen för att hitta någon längre gren för att få ned en dummy som hamnat uppe i ett träd.
Var det bad för både barn och hundar, alla gillar att vara i vattnet, ”det är jättevarmt” skrek barnen och det såg härligt ut.
De fick mig att ta årets första dopp, utan kläder, vi var ensamma på platsen, och hade en trevlig stund tillsammans.
Blev rädd vid något tillfälle när hundarna hoppade spontant ned i vattnet från en högre sten och det fanns andra stenar i vattnet, men det tycktes gått bra.
(Se bild under Aktuellt)