2014-07-12  På vår jaktmark har lantbrukaren slagit gräset, gjort plastade runda balar.
Vid denna process får många mindre djur sätta livet till, detta till förmån för andra, har de inte dödats direkt så försvinner det skydd de tidigare kunnat dölja sig i.

Sitter och ser hur en glada cirklar över fältet sänker sig mer och mer, tills den landar följer den i kameran, när den lyfter har den något i klorna, kan i detta läge inte se vad det är, men senare i kameran ser jag något som påminner om en padda.
Om den var död eller levande när gladan tog den får jag aldrig veta, men den enes död den andres bröd är ett talesätt som ofta stämmer i djurens värld.

(Se billd under Aktuellt)

 

2014-07-11 Efter en varm dag med blå himmel, får jag för mig att på vår mark sätta mig i ett torn, för att se om det händer något.
Sagt och gjort, tar myggmedel med, stryker på händer och nacke, lämnar bilen och har nog femhundra meter till den tilltänkta platsen på ett planterat hygge med lärkträd.
Dessa har kommit en bit på vägen är över två meter på flera ställen, mellan dessa har annan växtlighet brett ut sig bl.a. vildhallon.
De viltstigar som tidigare var tydliga har växtligheten suddat bort, när jag försiktigt tar mig fram ser jag dem bitvis.
Kommer fram och är på plats, vid 18:00, solen står högt, det som jag har att se på är törnskator, som håller till i området hela tiden, ser efter ett tag hur de försvinner i buskarna på samma ställe flera gånger, troligen har de ett rede där.
En fågel som sitter högt, spanar på insekter, och som den lokalisera med synen, flyger och tar.
Både hane och hona ser jag, vilket tyder på ungar i boet, de är min underhållning de två första timmarna, och jag får några bilder.
20:10 ser jag något knappt trettio meter från mig, på färgen rödbrun, det är ett rådjur som rest sig från legan.
Det är ett äldre hondjur, står långa stunder stilla och slickar sig, ofta på rygg och sidor, förflyttar sig några meter men slickar, detta pågår säker i en timma har då flyttat sig en tjugo meter.
Är dock vaksam, vinden från tornet ligger mot henne och ibland ser det ut som hon känner mig, fast jag sitter högre upp och hon är i botten på en dalgång, hon går och jag blir av med henne bland vegetationen.
När kl. är 21:30 tänker jag avbryta, tar på ryggsäck, demonterar stativet från kameran.
Åter uppfattar jag något där det första rådjuret gick in på hygget, även det ett rådjur, tänker på kid, det ser litet ut, men ser senare att det är ett smaldjur.
Inga snabba rörelser går försiktigt över en gärdsgård, trettio meter framför mig och in på min sida, betar under tiden.
Då ser jag det första rådjuret på andra sidan dalen, med öron riktade på det djur som kom, står stilla lyssnar, det andra är emellan oss, men försvinner i det gröna.
Kan se på det rådjur som kollar det andra på öron och huvud hur det förflyttar sig.
Kl. är över 22:00 då försiktigt tar jag med ned och hukande lämnar jag platsen, kommer bak ett krön och kan gå upprätt, tror jag lyckades avlägsna mig utan att störa.
Tänker på att vi sett mycket räv under höst och vinter de har nog tagit kidet från rået, därför var hon ensam.
Det gick några timmar, men tiden går snabbt, när jag försöker få bilder, det var sent innan jag var hemma, men ändå vill man kolla bilderna på skärmen innan läggdags!
 
(Se bild under Aktuellt)

Det slickande rået                                                                            Ett smaldjur kommer fram
                                 

                                          Törnskata hane
                                          

2014-07-10 Med en erfarenhet rikare att inte antaga utan att nästa gång veta vilken dag djurmarknaden är.
Var vi alla beredda att åter göra ett nytt försök, djurmarknaden startar redan sju på morgonen, och vi ville inte komma alltför sent för att som man säger fynda.
Men vid ankomsten möttes vi av flera som bar på just sina fynd i papplådor på väg till sina bilar.
Här fanns mycket att välja på, från hästar, åsnor, gäss, kalkoner, ankor, höns av många sorter, stora som små, duvor, burfåglar, kaniner mm. allt för dessa intresserade köpare.
Man satt i rader vid sina bilar och släpar fyllda med alla dessa fåglar och djur, och det var trångt med mycket folk som tittade, diskuterade och handlade.
Mina barnbarn Vilda och Froste är vana vid djur, kan handskas med dem på ett bra sätt, Froste gillade illrarna, vilka var vana vid människor och tolererade att man tog i dem utan att bitas, vi fick förklara att det var mycket arbete med att sköta och ha dem, och han tyckes förstå detta.
Själv har jag genom åren haft många sorters fåglar, men allt har sin tid och det är roligt att få något nytt, och jag hade tankar på någon för mig ny dvärghönsras till den rengjorda buren.
Vi gick flera varv tillsammans, såg några som tilltalade mig, men inte priserna vilka har påverkats av den trend att allt fler vill ha några egna höns, något att pyssla med, kunna plocka egna ägg och de är allmänt trevliga.
Priser på tre hönor och tupp av brun legerhorn för  1200:-  och sålda, 100:- för en liten kyckling, flera där priset var 800:- tupp och två hönor av dvärg höns, vaktlar sådan som jag har 175:- /st.
Har aldrig själv värderat, höns till dessa priser, men går det så går det.
När vi gått runt ett par timmar gick vi till bilen för att fika på cola och nyinköpta kanelsnäckor.
Hade själv resignerat det fick vara för denna gång, då tiggde Froste om att vi åter skulle ta oss till djuren, jag hängde med, han fick låna min mindre kamera och var en flitig fotograf.
Rita och Vilda skulle stanna kvar, men efter en stund hade Vilda tänkt om och ville komma, de ringde de var på väg, då hade vi funnit något vi inte observerat tidigare, halvstora kycklingar av Sussex dvärg, vackra höns, vi hade för många år sedan haft stora höns av denna ras lugna och fina, då blev det affär, tupp och två hönor för trehundra, ett inte allt för oskäligt pris.
Får skylla på Froste, utan hans vilja och intresse att åter gå dit, ledde till detta inköp, vilket vi alla tyckte var trevligt, då fick vi något med oss hem, förutom att idag fanns det morötter, det blev två säckar och alla var tillfreds med vår utflykt.
(Se bild under Aktuellt)

En åsna hade inte varit fel tyckte barnen                              Eller ilrar tyckte Froste

 

Fåglar var lättare att påverka farfar med                            När vi hade handlat och hade kycklingar i lådan

2014-07-09 En dag då mycket skulle hända, barnbarnen Vilda och Froste skulle vara en tid hos oss, då skall mycket hinnas med, lista på aktiviteter var skriven.
Dagen innan hade vi leverans hämtning av Tassa den sista valpen, som skulle till andra ändan av vårt avlånga land nämligen till Malmberget, ”Mike” hade kommit med flyg till Sturup på måndagen, legat över där och kommit fram till oss på tisdagen, så vi fick bekanta oss några timmar.
Efter att visat ett par hundar i arbete, tog vi en runda i vår omgivning, visade dovhjortar i hägnet vid Årup, var på Tosteberga ängar, vandrade till havet, fick se en fiskgjuse som slog och tog en fisk, såg en enda kanin och den var sjuk, och var en vända vid hamnen.
Tog vägen till Trolle-Ljungby, såg på fasanuppfödningen, samt ett besök vid det stora hägnet som finns där med kronhjort och vildsvin.
Sedan grillade vi på kvällen, fasanbröst inlindade med bacon på spett, det smakade med detta och en kall öl.
Sen fotboll från VM på kvällen, sedan kommer detta, vi skulle alla upp tidigt, Mike och valpen skulle iväg till Sturup för hemresa, vi och barnen skulle till Hästveda djurmarknad, något vi alla såg i fram emot.
Hade fått ett kort från bekant med angivet datum, till flera marknader och då även till denna!
Barnen var förväntansfulla gick relativt lätt upp från sängarna, vi hade packat dricka med tillbehör.
Vi hade 7 mil till marknadsplatsen, kommer dit tidigt, folk håller på att ställa i ordning och packa upp, vi var ensamma på den stora tilltänkta parkeringsplatsen.
Vad hade blivet fel, förslagen var många, men det fanns inget att göra åt, det blev att vända hem, tog på vägen hem, en avstickare för att hämta morötter till kaninerna, men likt det andra blev det fel, inga morötter fanns att köpa i det kylrum med självbetjäning som finns på platsen.
Så även här blev inget uträttat. 

Senare med barnens hjälp rengjordes ett fack i en större bur, de tre tuppar som varit där fick gå hädan, möjlig mat till räven.
Allt förbereddes för ett nytt försök nästa dag, då vi på nätet sett att just djurmarknaden skulle vara nästa dag, vi hade kommit en dag förtidigt.

(Se bild under Aktuellt)

Fiskgjuse med tagen fisk                                                           Tassa tar ett sista dopp i fontänen

2014-07-08 En fin sommar dag, solen lyser från en klar himmel, det är dessa dagar som man förknippar med sommar, över 25 grader och måttlig vind.
Många tar sig sjön eller havet för att svalka sig, lägger sig i solen och tycker om det.
Jag är inte den typen som har ro att ligga stilla i solen, eller har behov att bada.
Tycker det är bäst under 20 grader, och i skuggan, men en sådan här dag var gör man då!

Kaninerna skall ha mat, tar Bruno med i caddyn, där har jag tunnor o lie och kör upp i skogen.
Hugger så jag får gräs med hem, kameran ligger på framsätet, Bruno ligger lydigt på golvet.
Stannar på vägen hem vid betesmarken, har tanke på bilder på fjärilar, vilket passar en dag som denna då de är i rörelse.
Som mycket i naturen detta år med mycket nederbörd, är betesmarken föll av växtlighet, korna har inte kunnat beta ned gräset som blir långt och segt, annat tar över.
Olika sorter av tistlar breder ut sig, inget korna äter, dessa blir höga och blommar nu för fullt.
Att stå stilla vid ett tätt område med dessa tistlar så ser man att det är stor aktivitet bland insekterna, ett väldigt surrande av bin, humlor och flugor, skalbaggar av olika sorter som trivs i detta, hör även hur Bruno flämtar där han sitter i solen där jag sa till honom.
Också naturligtvis fjärilar, mycket nässelfjärilar, olika gräsfjärilar, dessa har jag gott om bilder på så jag tar inga, hoppas på andra sorter.
Ser andra fjärilar som kommer och snart försvinner, men står på min post, värmen pressar även mig, känner det är blött i kepsen, tänker att jag skulle haft Toyotan, där finns ett
inbyggt kylfack där jag har dricka med mig, vilket inte hade varit fel.
Efter en del väntan kommer något som intresserar mig, en vinbärsfuks en annorlunda fjäril, ser dem inte ofta, vingkanterna är extremt flikiga, och har ett vitt C på vingens mörka utsida.

Bruno vill inte som jag lärt Alice att gå vid sida eller bakom, utan han vill som han blivet lärd vara steget före, samma som Andy gjort när han varit med mig, båda har jag då fått säga till,
men som alla mina hundar säger jag ”SSSS” så stannar de där, när jag själv går vidare efter att sett något intressant.
Kommer om jag gör en klapp på låret, lugna fina att ha med sig, känner bara att det finns flera andra hemma som också gärna hade velat följa med.
Kändes skönt att sitta svalt inomhus vid datorn och fixa till dagens bilder, och skriva dessa rader.

(Se bild under Aktuellt)

2014-07-07 Vi har under försommar fram till nu fått relativt mycket regn, vilket gjort att vår gräsmatta är grönare än vanligt, jag får klippa oftare, men tycker det är bättre, när det syns att man klippt.
Det har även påverkat annat, har man tur så finner man kantareller i skogen, de är beroende av väta, och det har de fått och nu finns de där.
Något av den bästa känslan som finns, är när man träffa på dessa fina delikata svampar.
Visst är det mycket arbete att rensa, tvätta förvälla och frysa ned för senare behov, men den mödan känns befogad.

Vi har under många år varit i norra Jämtland, med våra hundar för ripjakt i fjällen, där kunde man träffa på helt orörda ställen med detta skogens guld, stora kraftiga svampar.
Inte kunde man lämna dessa, det blev att lägga hundar, bössa och ryggsäck, krypa runt med ett stort begär att få så mycket som möjligt med hem, i medhavda plastpåsar som fylldes, tillsammans med ryggsäcken.
Ibland jobbigt att bära, men väl i stugan kändes det väl motiverat.
Och hade inte jakten den dagen varit givande, gjorde det inget, vi hade ju kantarellerna.
Den sista dagen kunde ofta bestå av nyskjuten ripa med mandelpotatis och kantarellsås, en av resans höjdpunkter.

Före och efter rensning

2014-07-06 Känner för att skriva några rader om tikarna Gry och Nana, som haft sina kullar nästan samtidigt, några dagar skiljde dem åt.
Vi har tikarna inomhus från någon vecka innan förväntad valpning tills valparna är stora och lämnar oss.
Några hundar finns alltid inne men vi skiftar mellan de olika tikarna, och Alice fick flytta ut när de nya valparna skulle vara där hon tidigare hade vuxet upp.
Vilket inte varit något problem, hon har varit med pappa Tom, mamma Ella och Andy.
Hur har tikarna reagerat mot varandra under tiden med valparna, jo Gry har varit väldigt observant i början på Nana, att hon inte skulle komma nära hennes valpar.
Följt henne med blicken när hon passerart, och med kroppsspråk talat om att kom inte nära.
Nana däremot tycktes inte nämnvärt bry sig, har inte visat något mot Gry, men varit mera vaksam mot främmande.
Har då gått emellan den besökande och hennes valpar, vid något tillfälle nafsat någon i kläderna för att markera, rör inte mina ungar, lika så gärna gett skall på nya ljud utifrån när någon kommit.
När valparna var så stora att de var tillsammans med tikarna ute, markerade Gry mot Nanas valpar, hon accepterade inte att de ville dia henne.
Nana gjorde ingen skillnad ibland hade hon alla fjorton valparna klängande och alla gjorde försök att dia, och hon accepterade detta.
Då hade Gry för länge sedan accepterat Nana, och det var inget som störde dem.
Efterhand mjuknade även Gry och alla utan grupptillhörighet fick även dia henne, man såg att tikarna var ett team, satt bevakande och följde valparnas görande tillsammans.
De började leka och fostra valparna först Gry sedan även Nana, man kunde se dem båda leka med valparna, rullade sig på rygg och att de även kärvänligt lekte med varandra.
Något som vi tyckte såg väldigt trevligt ut, alla i en enda hög, valpar och tikar tillsammans som en enda stor familj.
När nu valparna försvunnit en efter en, så ser man att tikarna ser efter dem som hämtar sin valp, de tycks förstå vad som händer, men vad gör man.
När jag skriver detta har de varsin valp kvar, om någon dag är även de borta och vi med dem kommer i normal rytm igen.
Vi brukar ha våra äldre hundar lösa i trädgården hela dagarna när vi är hemma, det har blivet inskränkningar i deras frihet pågrund av att vi långa stunder haft valpar ute.

(Se bild under Aktuellt)

2014-07-05 Att ena dagen sökt efter större djur är jag nu på jakt efter insekter, då främst fjärilar och trollsländor.
Då behöver man inte fara långt, de finns närmare än man tror om man har intresse och ögonen med sig.
Naturligtvis beror biotopen på vad man kan förvänta sig att finna, ser årets första bruna mosaiksländor i en solglänta i skogen, de flyger ibland högt upp ibland träden, försöker följa dem i deras flykt, inte alltid lätt med skogen som bakgrund.
Är det som det var, mer än en, ser man hur de jagar varandra, och hur snabbt de följer varandras tvära kast, då gäller det att hänga med då de plötsligt sätter sig någonstans.
För att sedan söka finna dem där och komma nära, den första som jag ser sätta sig, är högt upp på sidan av en större tall, ingen chans att komma nära.
Ibland finns det inga som flyger, de sitter och vilar gärna i solen, då gäller det att ha tålamod, och plötsligt finns de där patrullerande denna glänta som solen belyser.
Senare kommer chansen ser en slända som sätter sig lågt, kan försiktigt komma närmre, att hitta den är inte alltid så lätt, men jag ser denna och får några bilder innan den åter flyger.
Som vanligt finns Alice med, sitter lugnt och vänta medan jag gör mina manövrar och då utan tillsägelse.
Dubbel glädje att få de bilder man söker och att har en liten unghund som gör det hon skall i de situationer som uppstår.
(Se bild under Aktuellt)