2014-05-17 Vi hade bestämt för ett tag sedan att jag skulle köra ut till Mats och låta hundarna få bada på en långgrund strand, vilket jag inte har tillgång till.
Mats har hundarna Smedmästarens Nessie och Unghunden Smedmästarens Mollie i ålder med Alice ca nio månader.
Det var på hans jaktmark och samtidigt båtplats, i havet på Listerlandet, ett naturskönt område med en oregelbunden kustlinje mycket stenar i vattnet där måsar hade sina reden.
Som fågelintresserad såg jag även här efter vadare i de långgrunda mindre vikar som fanns, men bara några strandskator syntes till.
Vi stannade vid en sandbank som fortsatte med grunt vatten där verkligen hundarna fick busa runt, jag hade Alice och Tom med, och alla tycktes gilla att vara i vattnet, alla fick även hämta två utkastade dummys var, medan de andra fick vänta.
Vi gick längs strandkanten med hundarna vid oss, fick höra näktergalen i ett mindre buskage, Mats kastade ytterligare dummys som kom långt ut, men med litet hjälp fick han in den drivande dummyn.
Då smällde tre kraftiga smällar, en minkgård fanns i närheten, och dessa är för att hålla kråkor och måsfågel på avstånd.
Tyvärr fick jag nu se att Tom reagerade negativt på detta och ville komma till mig från den plats som jag stannat hundarna på, som jag skrivet tidigare något har hänt honom på ett negativt sätt innan vi fick honom.
Och det sitter mycket starkt i honom, tycker synd om honom, men vad gör man.
Fåglarna, tänker då på måsarna på stenarna samt den svan som ligger och ruvar strax intill en båtbrygga där folk måste passera som inte tycks reagera för närheten av människor, utan låg tryggt kvar!
En härlig stund för hundar och även oss, denna vackra, varma och lugna eftermiddag.
(Se bild under Aktuellt)

2014-05-00 Något där vi konsumenter blir lurade är när vi måste köpa tillbehör till något vi tidigare införskaffat till avsevärt högre pris än den inköpta varan var från början.
Har en typ av torksvamp som jag använder när jag torkar plattgolven i hundrummen.
Denna svamp sitter så att man kan vrida ur den genom att medskaftet vika svampen och på så sätt få bort vätska, ett bra system.
Denna originalsvamp håller inte länge, smulas i bitar som släpper, och snart får man köpa en ny till pris av ca 80 kronor, den varar inte länge och ny måste anskaffas, så upprepas det tills att inköpspriset från början flerdubblas.
Tyckte det var skamligt, tog en tvättsvamp till bilen, köper dessa för någon tia i förpackningar om fem med tvättmedel.
Denna svamp har används i samma utsträckning som originalet under hösten och vintern, utan att blivet utbytt, är fortfarande hel, tyvärr något mindre men ändå!
Var tjänar man pengarna, jo på tillbehör till hutlösa priser.
Skulle köpa en färgpatron till en skrivare till datorn, ser på den lilla burken för över fyra hundra kronor, och undra om det är rätt, blir då rekommenderad i affären att i stället köpa en ny skrivare på kampanj, med medföljande färgpatron till billigare pris än den lilla burken med färg, man undrar.
Vi beslöt att göra detta, fick skrivare med scanner, och mera finesser och den har fungerat utmärkt hiten tills, vad tänka man om detta!
Det senaste som upprör är detta, hade inhandlat gulgräsklippare med frontaggregat med tre knivar som går omlott för flera år sedan, dessa drivs med kuggremmar, som är för klena, brister utan orsak, knivarna slår i varandra och mycket förstörs, att byta remmar och knivar blir en femhundring om man gör arbete själv, naturligt dyrare om man låter verkstad lösa problemet.
Byte för ett par år sedan till större maskin med motsvarande ny utrustning, och det fortsatte, flera gånger varje säsong även nu i vår upprepades detta till min grämelse, fick nu i vår byta aggregatet mot ett med två knivar och annan typ av rem, och peppar, peppar det har hållit ännu, använt det tre gånger!
Men när man får reda på att dessa remmar var med vilje tillverkade för att inte hålla, och företaget tjänar mera pengar på att det går sönder än att sälja maskinen, alltså medvetet, då undrar man hur ärliga detta marknadsledande företag är när man resonerar på detta sätt.
Vill verkligen folk köpa deras utbud, med vetskapen att bli blåsta på det grövsta, man kan misstänka att detta är bara en av flera liknade detaljer som medvetet skall gå sönder!
(Se bild under Aktuellt)
Bilder från gömsle grågåsfamilj och skedandshanar
2014-05-15 Det finns vissa saker som irriterar mig, detta hur människor beter sig i naturen.
Var och när man är ute stöter man på dessa människors sätt att inte ta hänsyn till naturen och andra människor.
Något som har blivet allt vanligare är dessa engångsgrillar som man utan eftertanke lämnas efter
sig.
Och i samband med dessa ett antal ölburkar, plast påsar och på senaste stället även flera blöjor.
Hoppas att de tycker det ser trevligt ut ifall de själv skulle återkomma till platsen, jag gör det inte.
Vem förväntar de sig skall städa efter dem!
Satt i bilen utanför Lidl och väntade på Rita som skulle köpa något, vid ena väggen var två tonårspojkar i färd med att konsumera nyinköpta wienerbröd och läsk på burk, hängande över sina cyklar.
När festen var över slänger de påsen och burkarna intill väggen och kör vinglade skrattade därifrån.
Inget miljötänkande, tydligen gott om pengar, pant automaten några meter därifrån, också här ingen hänsyn till andras värderingar att själv hålla rent och snyggt kring sig.
Var ligger felet när det blir så här, kanske redan hos föräldrarna som inte lärt sina barn hur man skall uppföra sig, jag skyller inte på skolan, som jag skriver om valpen, gäller även för barn, fel vanor som små ändrar man inte så lätt senare i livet.

2014-05-14 Så här kan det se ut, har planer på att fotografera vadare, mindre fåglar som håller till i strandkanters låga vatten där de finner sin mat och som de är anpassade för, med långa ben och näbbar.
Tar mig till kusten på område jag inte har varit på tidigare, söker ett ställe för att försöka fotografera från det nya påsgömslet, med rätt ljus och lämpligt med lågvatten.
Kommer runt en udde med enar, då i en mindre vik flyger upp två rödbenor, och en större vadare troligen gluttsnäppa, bestämmer mig då för att testa där och hoppas de kommer tillbaka.
Ställer upp stativ, montera kameran, sitter på en kant på marken just där vattnet brukar nå upp, men nu är det lågvatten och vattnet finns knappt sju meter framför mig.
Lyckas få det maskeringsfärgade tyggömslet över mig och objektivet i avsett hål, litet justeringar sedan är det att vänta.
Kan genom det avsedda hållet med nät överblicka det intressanta närområdet.
Ser många olika fåglar utanför det område som jag når med kameran.
Skrattmåsar flyger och fångar något på vattenytan, gäss drar förbi, skarvar syns längre ut mm.
Efter knappt en timma slår några grågäss ute på öppet vatten, och börjar simma in i den vik där jag sitter, stannar på några stenar en stund, tar bilder, de kommer i det grunda vattnet och passerar mig på tjugo meter, ser mot detta som jag befinner mig i men går vidare upp på land och bakom mig, på en gräsmark för att äta.
Efter två timmar kommer en strandskata, går i det grunda vattnet och vad jag ser finner den mycket ätbart när den söker med sin långa röda näbb, jag tar bilder och den går där länge.
Och ibland är den riktigt nära, en sädesärla sätter sig strax framför på en mindre sten i vattnet.
Ett par gravänder slår i viken, vandra omkring framför mig, får bilder.
Då upprepas det som skede innan med grågässen, åter landar gäss på öppet vatten och kommer samma väg som de andra gässen gjorde, och passerar gående framför mig.
Efter två timmar känns det i rygg och ben, försöker ändra ställning med det är inte mycket det går att ändra, dricker medförd dryck och tar en bit choklad.
Inga vadare syns till, skrattmåsen går nu omkring framför mig ovetande om att jag befinner mig så nära i detta, ibland rörliga gömsle när vinden tar i.
När tre timmar har gått börja det kännas att jag behöver röra på mig.
Beslutar då att nu får det vara, börjar skruva loss kameran från stativet, drar tyget över huvudet och ser ut, vad står där om inte en gluttsnäppa på strandkanten, den jag väntat på.
Försöker då sätta kameran på plats och får gömslet över huvudet, ser ut men upptäcker inget, den är borta.
Tre timmar utan att fått den bild jag var ute efter, och så nära, hade jag vänta några minuter så hade jag haft chans på en av de vadare jag förväntat skulle komma, men inget skall vara för lätt.
Det blir att försöka igen, det hände ändå mycket, och de blev några bra bilder.
(Se bild under Aktuellt)


2014-05-12 Vi är inne i en av de bästa tiderna på året, det är grönt i skog och mark, blommande träd och buskar i olika sorter med sina ofta vita blommor.
De första orkidéerna blommar, en av de tidigaste Sankt Pers Nycklar går att se på strandängarna vid havet, lyser med sin röda färg, bland gullvivor och backsippor.
På mina vandringar i naturen hör jag dagligen göken, såg och fick bild på min första trollslända för året, såg tre, följde en med blicken och såg var den satte sig på nyutslagna ekblad.
Den senaste tidens ostadiga väder med regn har gjort att det finns sniglar överallt, ungar av fåglar finns nu av många sorter.
Såg att Alice hade något intressant på grusgången, nosade och försökte rulla sig, förstod att det var något, och visst, en död nykläckt fågelunge låg där, troligen från något rede på taket.
Antingen gråsparv eller stare, har nog fastnat och följt den vuxna fågel ut, vilket blev dess död, det blev till att ta bort den.
Har även märkt att det inte är bra med samma första bokstav på hundar i samma grupp när man tränar, gjorde apporteringsövningar med bl.a. Alice och Andy, hundar som vill mycket och är på bettet, de bland andra satt och väntar på vem som skulle få hämta, han inte mer än säga A förrän båda ville iväg.
Fick bromsa, och de blev osäkra, något att tänka på om man får valp och har hund innan!
Har ju vetat detta, men Alice var som sagt inte planerad.
(Se bild under Aktuellt)

Forstsättning på valpen/ unghunden Alice
Men alla hundar har något utmärkande, för varje hund är en individ, med något speciellt som blivet deras grej.
Och det har även Alice, hon gillar att gräva, inte när husse ser det, utan de stunder då hon och övriga hundar vistas i trädgården själva.
Vi har lärt dem våra gränser, på en sida har vi endast en gärdsgård som gräns mot öppna fält, på denna sida är det inte något som helt problem för dem att ta sig över, en jordkällare finns på insidan i jämnhöjd med gärdsgården, där kan de stå och se ut, men de respekterar.
Och Alice är inte ensam att gräva, Tom hennes far är inte sämre, och tillsammans görs det hål på flera ställen, åtskilliga är de hål jag lagat med ny matgjord, men snart är de där igen.
Måste säga något irriterande, men annat överväger och husse smälter för sin yngsta flicka.
Vi har under åren samlat på runda stenar, finns överallt i dessa steniga marker, för att lägga i rabatter och runt växter för att omöjliggöra att hundarna gräver.
Nu har Tom kommit på att han kan bära dessa stenar stora som apelsiner, de ligger nu spridda på uteplatsen som på gräsmattan.
Det gäller nu att ingen hamnar i gräsklipparen för då kan det hända mindre roliga saker.
När jag under gårdagen gick en runda i skogen, fick Alice sökta tillsamman med sin mor ”Ella”, då for hon igenom de tätast snår för att hänga på henne, och sedan gjorde hon detta själv av egen vilja, då kan det inte hjälpas att jag myste, detta ser ut att bli riktigt bra.
Och tänkte då på de för mig lyckliga omständigheter som gjorde att hon nu är min.
Som jag skev för ett tag sedan upprepar jag för eftertanke till nya ägare av en valp.
Ingen hund blir bättre än vad du gör den till!
(Se bild under Aktuellt)
Alice endast några månader, under vaktelträning Apporterar stor fasantupp som väldigt ung

2014-05-10 Alice 3
Fortsättning på valpen/unghunden Alice:
Hon har fått stöta vaktlar, inomhus, varit nära dem i bur, och funnit och stött dem på fält.
Har vid något tillfälle fått stöt och fått ögon kontakt på vildkanin med spontan stadga, och då även visat att söka med lågt huvud i bra kontakt på nämnda vittring.
Har även nu den senaste tiden visat mindre respekt att ta sig igenom tätare snår, att inte vända och känna efter fast det gör ont.
Har skjutit med ollonpistol först på avstånd vid apportering, sedan vid sidan utan problem.
Gillar vatten, men de sista gångerna varit för ivrig att ut och hämta och i viljan att se efter apportobjektet att hon lyft på huvudet och det skvalpat vid simmandet.
När hon väl lokaliserat detta simmar hon fint och även på vägen hem är det som det ska vara.
Med dessa grunder befästa, så är det erfarenhet som saknas, och det är något som får komma med tiden, och de situationer som uppstår, och då skall det inte vara negativa sådana utan sådant som för oss framåt.
(Se bild under Aktuellt)
Tidig apportering av vilt
