2013-08-20  Hade ställt klockan på fem på morgonen, vaknar och ser ut, det hade börjat ljusna, men dimman låg över fälten.
Lägger mig ingen men ligger och fundera, hade inte bestämt, vad jag skulle göra, men att jag skulle ut med kameran, det var det som gällde.
Nästa gång jag ser ut, har dimman lättat något, klär mig och iväg.
Det blev på vår jaktmark, gick mot hygget, stannar i skogen bakom det närmsta tornet, spannar av omgivningen innan jag går fram, står där en stund och funderar.
Hör hur droppar från träden söker marken, en tupp gal på avstånd, någon duva hoar, förövrigt tyst.
Då kommer det en ekorre springande genom buskarna och sätter sig några meter från mig på en gren vid marken, har nötter och äter på dessa.
Jag stod med kameran på enbentstativet så jag bara behövde vrida mig, någon av morgonens första solstrålar lyste på ekorren där den satt.
Den försvann men återkom och visade upp sig och jag fick bilder.
Tog mig upp i tornet, hade suttit en stund men inte sett något, då hör jag något bakom mig,
vänder mig om, då sitter ekorren på den närmaste grenen i höjd med tornet, strax bakom mig.
Nya bilder medan den far omkring i grenverket, den ställde verkligen upp, brydde sig inte om mig, detta var inget jag hade en tanke på när jag for iväg att en ekorre skulle spela första fiol för mig denna morgon.

(Se bilder under Aktuellt)

2013-08-19 Efter att tagit det lugnt i går, efter flera tidiga morgonar, blev det en runda till havet.
Tänkte se hur det stod till med vildkaninerna på markerna vid Tosteberga ängar, det vi allmänt kallar fridlysningen.
Hade hört andra som sagt att det fanns en del, och det gjorde det, på mindre begränsade områden, man ser hur snabbt de kommer tillbaka efter fjoråret sjuka som drabbade dem hårt.
Gick ut till havet följde kusten en bit, på havet låg det gäss, änder simmade bland stenarna, några skrakar som var nära land sprang på vattnet för att komma från stranden, kan varit fåglar som fällt och då inte kunde flyga.
Sju spovar sträckte söder ut över vattnet, och gluttsnäpporna som bruka uppehålla sig där på hösten var på plats.
Flockar av vipor och starar, satt på de närmaste stenarna i vattnet, medan skarvar i flertal klädde de stenar som stack upp ute i skäret, flera hundra meter från stranden.
Att komma hit, vilken tid på året det är, så ser man fågel, naturligtvis olika sorter beroende på årstid.
Även hög eller lågvatten påverkar också vilka fåglar man ser.
Men havet är levande, inte ofta stilla, det finns en rörelse som fängslar, och skapar liv.
Aldrig lika, beroende på från vilket håll vinden kommer ifrån, hur mycket det blåser, vilken vädertyp det är och vid vilken tidpunkt man befinner sig där.

Vill passa på att säga grattis till Malin och Hugo som klarat Vattenprovet och gjort bra ifrån sig på workingtest.
Smedmästarens Hugo är från förra årets kull med Liv och Bruno.

(Se bilder under Aktuellt)

2013-08-18 Vi provade att sätt några burar för kräftor i ett vatten på min svågers mark, det blev så pass, att vi bestämde att sätta de tjugoburar som finns tillgängliga.
Satte dem dagen efter vi testat, och hade då förhoppning på flera så att det var lönt att koka.
Men vi blev besvikna, vi hade fått hjälp att vittja burarna, tretton var helt tomma, i de resterande var det bara en som det satt mer än en kräfta i.
Burarna stod på ända eller låg upp och ner, bara kastade ut i vattnet, bruna halvliters ölflaskor, av utländskt märke låg i gräset.
Visst blir man förbannad att man inte kan göra något utan att nattarbetarna har varit i farten.
Det är Sverige i ett nötskall, folk har idag ingen respekt vad som är mitt eller ditt, det hjälper inte med att anmäla, för polisen har inte tid.
Förra året låg där tömda plåtburkar som innehållit majs, och det är lätt att räkna ut vad det har används till.
Aluminiumbåten som vi använt försvann, den låg vid vattnet, och hade fått ben.
Tycker synd om min svåger som lagt ned mycket tid och pengar på detta och så blir det så här.
Vi plockade upp samtliga burar, för man tappar gnistan, vi gör jobbet och andra skördar.

2013-08-17 Igår berättade jag om första morgonen på bockjakten, jag valde samma ställe på kvällen, tyckte det varit givande på morgonen.
Tog mig tidigt ut till det yttre tornet, ser ett rådjur som står och ser på andra hållet, tar mig upp och det står kvar, efter en stund får jag klart för mig vad den iakttar.
Det finns ytterligare rådjur där, efter en stund ser jag att det är två små bockar, där den ena jagar den andra i rundor ibland lärkplanteringen på hygget.
Detta sker i omgångar, skymtar även en större gaffelbock som hetsar en get, länge bort på en kulle, även de springer rundor.
Och det är kanske orsaken till att småbockarna även finns på platsen.
Jag har fullt upp med att hitta luckor för att ta bilder på de djur jag ser, då jag får en känsla av att något är bakom mig.
Vänder på huvudet, där står en råget femton meter från mig och en bit bakom ett kid,
Hon kommer närmare och försvinner för mig, bak kanten på tornet, som igentligen är en lave på en två meters sten.
Sneglar bakåt under min arm då kommer hon fram, i öppningen som finns i laven max fem meter ifrån mig, låter henne passera, våga inte röra mig, men häftigt att vara vilda djur så nära.
Kameran står på golvet framför mig, vill inte avslöja mig, då kommer kiden och stannar även i öppningen, först när den passerat tar jag kameran.
Då har den vuxna kommit femton meter bort och jag lägger kameran på tornkanten, fick vrida ned så  mycket det gick för att få med henne och senare även kiden, tar några bilder medan de lugnt går vidare.
Åter igen varit väldigt nära vida djur som inte märkt något om att jag varit där.
Har nu sett vid flera tillfällen att, djur reagera på kameras ljud, men snart accepterat det
och inte brytt sig.
Lyckades även ta mig därifrån utan att något rådjur varnade, vilket de säker gjort om de märkt något.

(Se bilder under Aktuellt)

Småbockar

2013-08-16 Sätter mig för att berätta om morgonen på första bockjaktsdagen.
Fick genom lottningen välja sist, hade ändå planer på att få ett område med foto möjligheter.
Har de senaste åren inte haft behov att skjuta bock, det skulle i så fall vara den där riktigt stora, och vad jag vet finns det ingen sådan på vår mark.
Jag tog det nya hygget, för skam skull fick 6,5 följa med, tänk om det dyker upp skjutbar gris, eller räv och jag berättar att jag bara hade kameran.
Vildsvinen rör sig inte sedan det ljusnat om de inte blivet störda så jag bedömde chansen till nästan noll.
Med den erfarenhet som jag har, fanns inte en tanke att gå ut när det är mörkt, mitt bästa sinne är synen, djuren har lukt och hörsel, så bjud dem inte på det.
Har skjutit många älgar tidigare på detta sätt, om de upptäcker dig är det kört, så ta det lugnt och du får se djur.
Det var ljust när jag med bilen kom till marken, en liten gaffelbock stod tjugometer från vägen, inte lönt att försöka ta ned ruta och upp med kameran så jag gled bara förbi.
Kände inte mig bekväm med stor kamera, stativ och gevär, men det fick gå.
Tog mig mot hygget, hade en plan att försöka tyst ta mig till närmsta torn, går försiktigt, ser ut mot hygget, ser att det är en dovhjort som betar, tar bilder på frihand.
Smyger ytterligare, ser i en ny öppning mellan träden åter dovhjorten, den har stora horn, drar ut stativet, tar bilder, då kommer ytterligare en kapital hjort in i sökaren, fler bilder.
Hjortarna är på cirka sjuttio meter och jag trettio meter till tornet, tar det försiktigt, når tornet som står öppet utanför träden, ser hjortarna mellan stegpinnarna när jag klättrar upp.
Lyckas trotts alla prylar ta mig upp och de stora går kvar hade nog förflyttat sig en femtio meter.
Väl uppe tar jag många bilder, en spetts hjort blir även synlig, den ena större hjorten hör kameran och står länge och ser åt mitt håll, även de andra reagerar, men efter en stund betar alla lugnt.
Marken är kuperad och de går över en kulle, hade tankar på det andra tornet som finns länge ut men vill inte stöta hjortarna så jag blir kvar.
Efter nästan två timmar klättrar jag ned och försöker att nå tornet, inte lätt, lärkträden som är planterade har satt fart och där är mycket hallonris, gör så gott jag kan, kommer över ett krön ser direkt ett rådjur som ser på mitt håll, tar sakta upp kameran, tar en bild.
Rådjuret går ut på hygget och jag ser det inte, tar de sista tjugo metrarna till stegen, när jag klättrar ser jag rådjuret springa, det blev för mycket.
Efter en halv timme när jag sitter och ser på bilder på hjortarna i kameran ser jag ett rådjur nära mig som springer från tornet, får upp kameran det stannar till, får bilder, hör en häst som springer, troligen har det stött rådjuret, en mindre gaffelbock som stannar och markerar i ett lärkträd.
En härlig morgon och visst har det hänt något, jag är nöjd med av vad jag har fått se, har hört några skott på avstånd vet inte om det var på vår mark.

(Se bilder under Aktuellt)

(Se under Hundar-Valpar)

Tar en bild

                                                               En mindre gaffelbock

2013-08-15 Äntligen blev vi i mitt jaktlag färdiga att träna skytte, och då på löpande vildsvin.
Mats och Tobias gjorde redan förra året denna privata bana på sin mark, och den fungerar ypperligt.
Vi skjuter med salongsgevär på något över tretio meter, och grisen kommer snabbt och det gäller att ligga i och hålla fram.
Att träning ger färdighet är allmänt känt, och så är det även med detta.
Ett trevligt sätt att umgås och ha trevligt, som samtidigt är nyttigt.
Och alla var överens om att vi snart gör om detta.
Vi är fyra killar som varit tillsamman i många år och trivs utmärkt med varandra.
Efter skjutningen, skulle Mats bjuda på förtäring och kanske det viktigaste i alla fall för de två yngre var lottningen för att välja område inför morgondagens bockjakts premiär.
Att vi sedan fick inta en god måltid, gör kvällen ännu bättre.

2013-08-14 Sensommaren är en tid för många fjärilar, en fjäril som omtalas i lokalpressen, i dagarna som en större sensation är Svingelgräsfjäril.
Har när jag varit ute sett denna fjäril på otaliga platser och även i våra blommor på tomten.
En fjäril som är soldyrkare, kan påträffas på stenar och murar, med utvecklade vingar när solen värmer.
Lokalt tämligen allmän runt våra kuster i södra Sverige.
(Se bilder under Aktuellt)

2013-08-13 Häromdagen var barnbarnet Froste hos oss, det blev att han fick följa med farfar ut i markerna för att söka intressanta objekt för kameran, vi fick fina bilder på bl.a. häger.
Och jag var ute för att få bilder på höstmosaikslända och det gällde honor, hade flera bilder på hanar, även flygande.
Men inga på honor, kan tilläggas att hanen går i blått, honan i brunt.
Froste som verkligen gick in för detta med insekter, fann många olika, samt sniglar i den blöta marken.
Vi hade flera sländor som flög i omgångar, ibland fanns ingen i luften, ibland ett tiotal.
Men att lyckas se var de sätter sig är inte alltid så lätt, men vi lyckades.
Jag ser en falk som flög bakom ryggen på mig, säger till Froste såg du falken, ja svarar han den var ända nere i gräset och tog en slända, jag såg det.
Och pojken hade säker rätt för våra små falkar tar trollsländor, och vi såg den ytterligare en gång.
Vi hade några fina timmar tillsammans, och Froste ville även han ha med en kamera nästa gång.

(Se bilder under Aktuellt)
(Se Ellas valpar under Hundar - Valpar)

                                                      Höstmosaikslända hane