2013-06-25 Vill idag visa bilder på en annan orkidé som vi fann på tidigare plats i Gyetorpskärr.
Valde bilder på nattviol, en starkt väldoftande orkidé, som för var vanlig, men har minskat pågrund av upphört bete och utdikningar.
Är 15-30 cm hög och har två trubbiga blad vid roten.
Blomman är gulvit, och blommar i juni-juli.
Tog vid samma tillfälle bilder på en mindre fjäril vars namn är sotmätare.

(Se bilder under Aktuellt)

2013-06-24 Nu har rödstjärtens ungar lämnat boet, man hör föräldrarnas varnade ljud i trädgården.
Detta tillsammans med ungarnas tiggande av mat, de finns nu utspridda på olika platser, inte rädda utan man kommer dem nära, flyger bra och intar olika positioner.
Det verkar som det gått bra, har sett tre samtidigt, stjärtarna är korta men de stjärtpennor som kommer visar att de blir röda, likt de vuxna fåglarna.
Även om de sitter på olika ställen tycks föräldrarna ha kontroll över läget, och nu kan jag plocka bort det skydd jag satte runt trädet som var deras boplats, bestående av i ihop satta kompostgaller.
Några av hundarna hade stått vid stammen och lyssnat på ungarnas pipande, så de var avslyade, och jag ville inte det skulle hända något, för de räckte lätt upp till det spruckna hålet i stammen.

(Se bilder under Aktuellt)

2013-06-23 Tog mig ut till havet, gick på strandängar tills jag nådde vattnet, från en mindre vik simmar ett knölsvanspar ut, med sina små ungar, passerar en gravands hane som står på en sten, han har väl sin hona i närheten.
Tänker då på vad som hände för någon dag sedan, fick ett samtal från Rita med väninna, som var på väg för att handla, de ser då en flicka som cyklar och har gravänder med ungar framför sig på vägen.
De stannar bilen, ringer och jag skyndar dit, med förhoppning om någon bild.
Då har de äldre gravänderna vänt tillbaka på fältet, ser dem, men inga ungar, de var ju bara små, men ser på de gående äldre att ungarna finns i gräset.
Jag skrev tidigt i våras att gravänderna flög över fälten inte långt från oss, vad jag förmodade sökte de en plats för häckning, nu besannades detta.
Och jag kan inte förstå hur de skall klara dessa små över de stora hinder som möter dessa på sin väg mot vatten.
Det var mot vattnet de var på väg, det är tre km. till havet, mer än en km till en vatten samling, större vägar, djupa diken, stengärdsgårdar och mycket andra hinder, klarar de sig för kärrhök, glada, kråkor, räv och katt på sin väg har de gjort en stor bedrift, men jag tvivlar.
Har ju sett dem även tidigare år med troliga häckningar i detta område, har de inte lärt sig dessa svårigheter som finns i deras väg för att enbart nå vattnet och där kommer nya prövningar.
När jag ser dem en sista gång, försvinner de in i buskar som omgärdar ett djupt dike, kommer ungarna ned i detta, med dess raka kanter, hur kommer de vidare?
Själv har jag vid flera tillfällen hoppat över detta djupa dike när jag tränat med hundarna, så jag vet hur det ser ut.

(Se bild under Aktuellt)

2013-06-22 Är man intresserad av vilda blommor och kanske några av mera sällsynt art, då finns de en mil härifrån på en plats som heter Gyetorpskärr.
Detta ligger mellan Nymölla och Tosteberga och sträcker sig från vägen öster ut mot havet.
En speciell miljö som tydligen passar dessa speciella växter, i en på flera ställen vattensjuk mark, med tuvor och låg växtlighet.
Visar bilder på en av flera av de orkidéer som fanns på platsen nämligen Flugblomster.
En mindre växt som först när man kommer nära ser hur vacker den är.
Detta går bl.a. att läsa, blir 15-35 cm hög, har specialiserat sig på att locka till sig hanar av
två arter gaddsteklar.
Genom att imitera stekelhonans utseende och doft lockas stekelhanen att försöka para sig med blomman, varvid den hjälper till med pollineringen.
Blommar i juni-juli. Växer på fuktig kalkrik mark i kalkkärr och fuktängar.
Sällsynt.
Har minskat starkt till följd av utdikning, skogsplanering och upphört bete.
Folk med intresse för dessa växter kommer långväga till denna plats för att beskåda dessa ovanliga växter.

(Se bild under Aktuellt)

Flugblomster



                                                        

2013-06-21 Mina tidiga morgnar har kombinerats med sena kvällar, att sitta ute en lugn fin kväll, och få möjlighet att komma de vilda djuren nära, att se på dem, ovetande om min närvaro och sedan kunna avlägsna mig utan att störa, då känns det bra.
Ur skogen kommer tre suggor med smågrisar ut i kanten på det nyslagna fältet, de kommer närmre, då ser jag hur suggan finner något rött, biter och slänger med det, och sedan de småkultingarna samlas över de rester hon lämnat, då förstår jag vad som skett.
Det var på detta fält ett rå gick dagen innan med sina kid, när jag var ute och rekognoserade.
Nu gick hon ensam, såg henne under ett par timmar utan kid, slutsatsen blir, det grisarna fann var resterna av ett av hennes kid, dödad av den maskin som slår gräset, troligen ligger det andra också någonstans på fältet.
Deras försvar för överlevnad och inte sprida vittring är att om modern inte är i närheten trycka hårt, det hjälper inte mot den snabbt annalkande maskinen som tar allt i sin väg.
Man ser hur olika predatorer utnyttjar detta i sitt fodersök, just på nyslagna fält där de finner olika djur som kommit i vägen.
En tragedi för rået, välkommen mat för grisarna, ”den enes död den andres bröd” är ett talesätt som ofta i stämmer i djurens värld.

(Se bilder under Aktuellt)

2013-06-20 Har blivet en vana att vakna tidigt utan att ställa klockan, det är ljust och solen har kommit fram, sitter en stund på sängkanten, har lätt för att gå upp tidigt, det lockar att komma ut.
Det är nu en tid med mycket ljus, och snart vänder det, gäller att passa på.
Inte tid till någon frukost, en banan och något att dricka, medtages.
Har många olika platser och miljöer att fara till, från öppet odlingslandskap, skog, havet eller till någon sjö, allt finns inom några minuters väg från hemmet.
Eftersom naturintresset, omfattar i stort sett allt, finns det alltid något intressant att se och kunna ta bilder på.
Bestämmer mig för att köra mot skogen och berget, de större djuren är ofta mera lugna på morgonen än på kvällen.
I ett sädesfält går en galt och betar, märker inte mig med det samma, får några bilder.
Kör runt bestämmer mig att från annat håll närma mig gående, genom buskage mot öppen mark, med förhoppning att stöta på något.
Tar för första gången stativet med, åter mer att bära på, lämnar därför kikaren.
Går på en skogsväg, kommer fram till fält, se inget speciellt, rundar ett buskage, stannar till, en bit framför mig står ett rådjur, relativt nära, ser åt ett annat håll, läger stativet, tar fram kameran, då springer hon, två kid kommer upp ur det täta gräset och följer henne, inte var det mig hon märkte.
Svaret kommer omgående, ett stort vildsvin kommer från det håll hon såg, tar bilder, det springer in där rådjuren försvann, i det höga gräset.
Tyvärr denna gång, fastnar autofokusen på framförvarande buskar, gräs och skärpan är borta.
Bilder denna morgon blev på någon råbock, kronhjortar, några fåglar och förstås galten.

(Se bild under Aktuellt)

2013-06-19 Flera arter av våra fåglar har nu ungar som lämnat boet.
Har när jag varit ute i naturen sett stora flockar med starar, mestadels unga som nu vid denna tid stryker om kring på fälten efter föda.
Sädesärlan är inget undantag, ungarna som kommit ur boet är den första tiden inte matsökande utan sitter spridda och kallar efter mat, som består av insekter.
De som andra fågelungar har gula gap, troligen en signal till föräldrarna att mata dem.
På gräsmattan finns nu sparvungar, även de tiggande mat, men här är det gräsfrö som står på menyn, de sitter och tigger, i grupper medan de äldre gör vad de kan för att mätta sina små.
Grannarna kom in och undrade om jag kunde förklara, det de tyckte var ett mysterium.
I rummet med hästspiltor och hönsavdelning låg det på golvet mer än ett tiotalet döda småfåglar, och de kunde inte förstå av vilken orsak de hade dött just där.
Det blev att jag ville se på dessa fåglar, mycket riktigt, räknade till tolvdöda, elva var sparvungar samt en äldre.
Kunde snabbt konstatera att de var fysiskt skadade, någon hade fortfarande blod vid näbben, andra var trasiga, alltså något hade gjort detta, mina tankar riktade sig direkt på katt.
Men för något år sedan hjälpte jag dem att ta bort de katter som fanns, så min fråga var, har ni skaffat katt på nytt?
Viket de inte hade, men de trodde sig om att fått råttor och det hade kommit en katt till dem och då trodde de att det skulle lösa det problemet, den hade fått vistas just där fåglarna fanns.
Katten är ett rovdjur, tar inte för sin föda, men har instinkten att jaga och bära hem sina byten, och är en effektiv jägare.
Den sorterar inte vad den tar, så småfåglar tilltalar dem, men även större byten som harungar, och upptill halvstora kaniner, stryker med.
Har sett det så många gånger, och själv upplevt detta, när katter har tagit sig in i mina voljärer och bitet ihjäl duvor, fasaner och kycklingar inte en, utan så länge det fanns något levande jagade den.
Den så keliga goa katten i soffan, blir en marodör ute i markerna, vilket ägarna om det finns några inte vill prata om, det sopas under mattan.
Kan tilläggas att den katten var inte välkommen till grannen längre.
(Se fler bilder under Aktuellt)

Sädesärla matar sin unge

                                                        Unge som tigger mat

                                                        

2013-06-18  Att sitta flera timmar i ett jakttorn ute i marken kan ibland kännas trist om det inte händer något som man kan hålla ögonkontakt med.
Är det en solig och varm kväll kan man nicka till, det hjälper inte att det finns harar på tre av de närmaste fälten, det behöver hända något mer.
Då händer det, ser en räv komma in snett bakom, kameran i läge, tar bilder, den kommer längs en gärdsgård på min sida och kommer att passera mig med sidan till.
Men det är buskar och högt gräs och syns nästan inte när den på nytt dyker upp, kommer fram till en sten där det mer öppen mark, går upp, stannar till, innan den fortsätter in i skogen.
Att manuellt hinna ställa in skärpan när räven travar i gräset är inte att tänka på när kameran inte är på stativ, autofokusen får göra det, med vetskapen att den ställer på det närmaste före målet inom dess område den träffar på.
En snabb titt i kameran efter att räven försvunnit, visar att stenen blev räddningen, där fanns inget annat än räven att ställa in sig på, de bilderna verkade ok, bilden när räven stod uppe på en gärdsgård och såg åt mitt håll, hade jag hoppats på men där var även något i vägen och räven oskarp.
Med även intressanta bra bilder på en trollslända på betesmarken, när jag var på väg ut till tornet, blir det även nu intressant att se också dem i större format.

(Se bild under Aktuellt)

Räven kommer upp på stenen

                                               Räven går ner från stenen